Se världen med andras ögon.

Hur får man någon att verkligen, inte bara så där lite grann utan verkligen, bli sugen på att upptäcka världen hemifrån? Du vet, byta ut Idol på fredagar mot en dokumentär om regnskogen. Eller få finniga tonårsbarn att zappa över från amerikanske serier till en film om Alaskas slädhundar.
Kan man reta upp lukt och hörsel kanske? Två sinnen som sällan blir kittlade. Oftast är det synen som blir ordentligt matad med tänkbara upplevelser. Men om man skulle försöka utveckla den matningen till något mer, hur skulle man kunna göra då? Ett förslag är "See the world through somone else´s eyes" för Travel Channel. Och det är banne mig inget dåligt förslag. Eller vad tycker du?

Byrån är DDB New Zealand

Resliga kramar
//Nina

Ett tålamod som heter Christian

Ett tålamod av allra grövsta sort. Eller vad ska man annars kalla det att göra målningar där varje pixel är en krita? Galet slöseri med tid, men ack så fint det blev.

Artisten är Christian Faur och kritorna är, the one and only, Crayons.

Tålmodiga kramar
//Nina

En spark i rätt riktning

Löjligt är dess rätta ord. Löjligt bra. För Ett lejon i dig med Spark har ta mig tusan allt. Svängig synthpop, dansanta män, ryska moves och ordning och reda. Kommer aldrig mer att begära något mer. Ever. Tipstack Jesper, jag är skyldig dig något.

Låtlista (Spotify).

Lejonkramar
//Nina

Indochine

Indochine - L'aventurier. Magiskt bra. Fortfarande.

Svängiga kramar
//Nina

En bra början och mitt. Uselt slut.

Tusan också. Filmen började så bra. Förväntningar, osäkerhet, svaga knän och troligtvis en del handsvett. Mittenpartiet höjde filmen ytterligare med sina misslyckanden. Aj så ont det gjorde att se den lilla tonåringen. Från en ung och kärlekskrank pojk till fjaskofjolla på rekordtid. Jodå, filmen hade hade något. Något som försvann. För i all ärlighet så var slutet så lamt, trist och helt enkelt bara skittrist.
Så var det med det.

Byrå: SMFB, Norge

Kram
//Nina

Docka VS Docka

Vem kom först Onda Dockan Chucky eller den här ruskpricken till docka? Jag kommer då inte sova gott i natt.

Kram
//Nina

Fable III

Måste erkänna att jag är inte mycket varken för data- eller TV-spel. Men eftersom Fable III har ansträngt sig så till den milde grad och tagit fram något så här snyggt får jag nästan ta och tänka om.

Snyggkrama
//Nina

Ett gott skratt förlänger livet sägs det.

Så varsågod, här bjuds det på två extra år.


Glada kramar
//Nina

Värm en vän, nu också på TV.

Häromdagen skrev jag om mitt senaste projekt, Värm en vän, och att det väckt stor uppmärksamhet. Så klart är både jag och mina kollegor oerhört glada över detta. Men något som är ännu roligare är självklart att det i år blir färre frusna göteborgare. Kläderna fullkomligt väller in och nu har till och med TV4 uppmärksammat projektet. (Se inslaget här)
Det kunde verkligen inte bli bättre.

Varma kramar
//Nina

Rumpor rules

Jag har en noja över att få kärringrumpa. En sån där lång och platt som helt saknar form. Fasansfullt fult är det.
Hade jag vart man skulle säkert ångesten ligga över att få en degig och hängig lastchaffishäck. Det är inte heller något jag går igång på. Så en välsvarvad och alldeles lagom stor stjärt är en tillräckligt god anledning för att börja gymma, springa eller vad som helst som ger resultat. Vip Gym delar min åsikt och är dessutom roliga nog för att visa det på ett bra sätt. Rumpor rules, så är det.

Rumpkramar
//Nina