Så jäklans briljant

Det är inte mycket som slår umgänge med finaste vännerna. Speciellt inte i kombination med en idè som går att använda, vrida och dra på - ett bra tag framöver. Slår man ihop de båda ingredienserna blir det kletigt, rinnigt och oerhört sockrigt. Det blir Coca Cola och deras kampanj Share Happiness. Lika enkel som briljant.

Sockersöta kramar
//Nina

Gungmannen och ett varumärke av annan karaktär

Så här känns det. Någon på Ogilvy har hittat gungmannen och förmodligen känt ett svung av glädje över dennes passion. Kreatörshjärnan började spinna som aldrig förr men frågan var bara till vilken kund skulle gungmannen användas. För användas, det skulle han. Och tjänas pengar på godhet, det skulle det också göras.
Någon drog kopplingen till ”Open happiness” och tja…där satt den. Eller?

Själv tycker jag att Coca Cola och glädjespridare rimmar illa och att ”Open happiness” mest känns som en efterkonstruktion.
Gungmannen, och andra människor med snällhet i hjärtat, passar så mycket bättre till ett varumärke med samma godhet. Nu blir det bara slibbigt. Och tyvärr inte särskilt trovärdigt.

Gungande kramar
//Nina

Det värsta som kan hända.

Alla som påstår att man inte känner någon skillnad på Coca Cola och Pepsi har fel. Fel så in i vassen. För ingen cola kommer i närheten av originalet. Sen kan du tycka vad du vill. Men så är det. Som barn och numera lunchätare blir jag lätt förtvivlad om det serveras Pepsi, Cola Light eller helt annan cola när det är Coca Cola som är beställt. Äckligt är vad det är. Det värsta som kan hända (om man överdriver). Det är väl inte så Dr Peppar tänker med sitt ” What's the worst that could happen?”, men vad menar dom då?

Tar en kopp kaffe till och hoppas att du hjälper mig här. Eller vänta vänta vänta! Menar Dr Peppar att om det värsta händer så är deras dryck en tröst? Är det så?
(Fan. Semestern är slut. Men hjärnan vaknar inte. Märks det?)

Mycket förvirrade kramar
//Nina