onsdag 10 februari 2010

Nina surtant tycker till om avhuggna fingrar.



Jag är känslig som nakna stadsfötter tippandes på en grusväg. Inte mot allt. Men mot barn som far illa, tortyr och ondska är jag som sagt känslig. Och mot reklam som bara vill väcka uppmärksamhet med alla medel som finns. Mot det är jag kanske extra superfinkänslig. Därför tycker jag att 48h´s dr till reklambyråer i syfte att håva in pengar faller. Rätt ner i helvetesgapet. Avhuggna fingrar tillsammans med hotbrev kan, i min värld, aldrig bli annat än osmakligt. Men reklamskoleleverna tycker annorlunda.
Tyvärr, jag skulle så gärna vilja tycka om det, kunna säga till dem att jobbet var finurligt och inte vara gnälliga och känsliga surtanten. Men det går inte. Jag är helt enkelt för känslig.
Vad tycker du? Har 48h trampat i klaveret eller har de åstadkommit något riktigt bra?

Text i hotbrevet.
” Vi har kidnappat er framtida reklamare... Vidare instruktioner kommer inom 48h”.

PS. Eftersom vi alla vet att idén har gjorts många gånger förut låter vi bli att ens diskutera det.

Inga kommentarer: