Knasnamn.

Jag vet inte om Daniel i HV71 är medveten om att han kan ha landets roligaste efternamn. Grillfors, Daniel Grillfors. Görknasigt låter det. Men ännu knasigare skulle det bli om Lill Lindfors gifte sig med Daniel. Lill Grillfors.

//Nina

Uppfinn dig egen framtid.

Uppfinnesrikedomen sägs gå på högvarv i kristider. En ren överlevnadsinstinkt antar jag. Får man inget arbete får man helt enkelt själv komma på en affärsplan. Men hur bra idé du än har kan det ibland vara trögt att komma i gång med sin verksamhet. Men det finns hjälp. My Mission är tävlingen som kan ge dig fart under galoscherna. Den som har bästa affärsplanen vinner kontorsplats i centrala Göteborg, personlig coachning och inte mindre än 50 000 kronor. Utmärkt. För all läsa mer om tävlingen och anmäla dig, gå in på www.mymission.se.

Min plan är att hjälpa vinnaren med sin marknadsföring. Skicka ett mail till thegirlsofflorida@gmail.com när du har vunnit så pratar vi om det över en öl.
Lycka till.

PS. Nyfiken på vad andra har hittat på att tävla med? Ett bidrag har ni på Distruptive

//Nina

Glitterheaven.

Färgpennor, glitter, tusch, pärlor, snören, penslar, paljetter, lim och papper är något av en fix idé för mig. Allt som oftast struttar jag in på leksaksaffärerna alldeles glad i hågen. Där kommer jag titt som tätt på mig själv att vara lyckligare än småprinsessorna vid klipp- och klistrahyllan. Men ingenting kan bräcka dagen jag hittade den här tjusiga etiketten på ett glitterkit. Vilken normal människa kan hålla tassarna borta från en glitterheaven? Ingen.

Okej, ärligt talat, visst skriker det import? Fantastiskt.

H.

Ett monsterskönt 2009 önskas.

Mattias på Please copy me har hyllat iPhones rubrik, ”Äntligen vår! Snart din.” Visst du, nu när du säger det så. Men jag har å andra sidan gått förbi den hundra gånger utan att se de. Misstänker att det handlar om mitt totala ointresse för mobiler. Eller ursäkta, för iPhone.
Hur som helst. En som bryr sig ännu mindre om iPhonereklam är skaparen av ett litet monster. Ett rart och angenämt litet monster. Jag skulle vilja tacka dig som är upphovsman eller kvinna till den denna målning. Ni gjorde iaf mig mycket lyckligare än om jag skulle sett iPhonereklamen som sitter bakom. Vårfint, om än lite klyschigt.

Så. Har jag något vettigt att säga egentligen angående detta? Ja, faktiskt. Eller om det är vettigt är upp till er. Men jag skulle gärna ser mer av den glada, positiva reklamen. Ni vet, sånt som gör magen glad. Och sen sprider sig lyckotråden ut i armarna, benen och hela vägen till hjärnan. Du får spralliga fötter, glada munnen och köper onödiga prylar som aldrig förr. Det är vad jag önskar mig mer av 2009. Fixar vi det?

Och vet ni vad, nu är det faktiskt äntligen vår.

//Nina

En salut för de som tänker själva.

Turen har kommit till platsen dit alla vill, platsen alla är avundsjuka på, platsen det skiner om. Förstaplatsen.
Jag ser redan nu fram emot nästa års 48H, ska bli kul att se vad ni kommer med då. Men nu över då till årets etta.

Arbetsgrupp: Safar Yacoub, strateg (Inst. Reklam och PR), Kicki Lenken, AD (KY-Akademien) och Josefine Wulff, copywriter (Academedia).

Rubrik:
Vi tänker inte på de små barnen i Afrika.

De kan tänka själva.

Brödtext:
Vi vet att den som äger problemet även äger lösningen. Därför tror Hungerprojektet inte på att skänka pengar utan att istället finna eldsjälar som kan motivera de utsatta att själva se sig som en resurs och inte ett problem. Det du kan erbjuda är det mest värdefulla av allt… Din tid.

Juryns motivering:
En idé som tydligt förmedlar Hungerprojektets värderingsgrund, där mottagaren aldrig är offer utan kapabel och resursrik. En engagerande rubrik och ett gott hantverk fullbordar årets vinnare av 48h.

Så här tänker jag:
Helrätt. Det finns en skön mognad i det här. Ni visar att ni inte behöver använda svordomar, uppseendeväckande bilder eller skrika högst. Ni väcker uppmärksamhet genom list. Genom respekt för alla partner. Beundransvärt. Sen är det ju inte ert fel att hela Hungerprojektet stinker sekt.

Jag har bara en och en halv lite petig grej att diskutera. Varför stort D i ”Din tid”? Känns väldigt gammaldags.
Och den halva grejen, fast det är mer en diskussionspunkt än kritik. Bör man använda en uppmaning i slutet vid denna typ av kampanj? Blir läsarna mer benägna att surfa in på hemsidan (om så är fallet) om det uppmanas till det? Men som sagt, det har inte så mycket med er att göra utan bara en fråga.

Jag avslutar med en salut här och önskar er all lycka och framgång. Den där Josefin Wulff får jag nog passa mig för.


Vill ni läsa mer om 48H och årets pristagare gör ni det på 48h.se, Resume.se, capdesign.idg.se eller på dagensmedia.se.
Här kan du läsa vad jag tyckte om tvåan och trean.

//Nina

7:ans ölhall blir amerikanskt café.

På utbildningsbloggen The Girls Of Florida får man lära sen en hel drös livsviktiga grejor. Som varför man luras den 1 april till exempel. Så håll i hatten för här kommer tre troliga varianter.

1. Osmarta fransmän förstod inte att man hade bytt tideräkning från det julianska till den gregorianska kalendertjofräset. Då blev det till en skojdag.

2. För jättelängesen på den förkristna tiden festade man loss den 25 mars (som var nyår) och avslutade en hel vecka senare. När nyår sen flyttades kunde inte festprissarna sluta med sitt aprilfirande, och vi firar datumet än idag.

3. En mor letade efter sin dotter och när hon ropade efter henne blev hon lurad att leta efter ekot av skriket. Eh?

Jag lyckades trots allt hålla mig undan lurendrejarna igår. Jajjemänsan, så när som på en förtejpad stämpelklocka. Mina fina kollegor fick sina stämpelkort bortrövade med endast en skattkarta som ledtråd, jag slapp alltså undan detta, med en hårsmån.
Lika lyckligt lottade som jag var inte stammisarna på 7:ans ölhall (ett sunkölhak i Göteborg som har funnits helt sjukt länge). Hux flux slängde dom igen dörrarna och vräker upp ett amerikanskt supercafé. Dagens bästa lur, helt klart.

Jag tänkte att jag skulle avsluta det här flummiga inlägget med lite värdighet. Så här bjussar jag på ytterligare allmänbildning. April, april din dumma sill blir April, april, ät sill och drick lervatten till på finska (översatt till svenska då så klart). Hejsvejs.

Tack GP och Ruggighund för lånet av bilderna.

H.

Göteborg, en hemtrevlig stad.

Någon eller några har gjort staden lite mer hemtrevligare än vanligt. Mysigt. Men vem ligger bakom?

//Nina

En tvåa som berör.

Då är det dags för plats två i 48H(trean har ni här). Arbetsgruppen denna gång var Edvin Thungren, strateg (HDK), Stefan Höglund, Art Director, (Inst. Reklam och PR) och sist men inte minst KY´s stolthet Mikael Carlsson, copywriter.

Rubrik:
Låt dom fixa sin egen jävla mat!

Brödtext:
Hej, vi är Hungerprojektet.
Vi jobbar med att utrota hunger och fattigdom. Låter det naivt? Såhär funkar det: Vi skänker inte bidrag till hungriga byar. Vi kommer inte med mat eller förnödenheter för dagen. Istället frågar vi invånarna: Hur ser er drömby? Vad behöver göras? Vad kan göras redan nu? Och vem ska göra det om inte ni? Frågorna triggar invånarnas kreativitet, projekt startas, hjul börjar snurra. Flera små byar börjar samarbeta och går ihop i kluster. Företagsamheten blomstrar.

Så småningom (ofta efter fem till sju år) äter invånarna tre mål mat om dagen. De går i skola, de för dialog med myndigheter, de har tillgång till sjukvård, bank och gemensamma matreserver. Jämställdheten tar stora kliv framåt. Byn har blivit självförsörjande. Så naivt var det.

Vi jobbar på den afrikanska kontinenten. I Latinamerika, i Indien och i Bangladesh. Hittills har 35 miljoner människor förändrat sina liv med vår modell.

Vi behöver dig.
Sverige är ett av Hungerprojektet insamlingsländer. Nu är vi inne i en expansiv fas och behöver fler volontärer. Vi behöver fler som får folk att inse fördelen med att investera i Hungerprojktet.se. Fler inspiratörer. Det är där du kommer in. Gå in på Hungerprojektet .se och anmäl dig som volontär, så fler av världens hungriga barn faktiskt börjar fixa för sin egna jävla mat.

Juryns motivering:
Någon tyckte den var allra bäst. Någon hatade den intensivt. Grattis till andrapristagarna för att ni inte lämnade någon i juryrummet oberörd.

Mina tankar:
Min första tanke var ”kul och vågat”. Sen läste jag brödetexten, med kanske för stor förväntan. Rubrikens hårda och vågade stil återfinns inte. Tyvärr. Istället får man reda på hur lyckat projektet är, hur välmående byarna har blivit. Men med tanke på textmassan skulle jag hellre vilja veta vad exakt som förväntas av mig som volontär. Eller, kanske inte exakt, men lite mer köttigt om hur det är. För jag tror inte att det åker ner ett gäng volontärer med ett frågeformulär och det får igång de hungrande. Att dom efter att ha svarat på frågor förstår att dom måste jobba för att bli mätta. Det kan tolkas som att de fattiga är en samling fjärtande idioter.

Juryn skriver att någon hatade annonsen, inte konstigt. Att använda starka och nedsättande ord tillsammans med utsatta människor väcker känslor. På gott och ont. Jag kan ju säga att min mamma till exempel hör till dom som inte skulle uppskatta det här. Men å andra sidan kanske hon inte hör till målgruppen?
Den berör, helt klart. Och den är långt mycket bättre än många välgörenhetskampanjer som redan finns. Finslipa brödtexten och det här kan bli riktigt j**vla bra. För du Mikael, du är duktig och begåvad.

Det är inte lätt att komma fram med en hållbar annons på enbart 48 timmar. Däremot är det lätt för mig att efteråt sitta och analysera och kritisera den. Hur lätt som helst. Det är det för er också, så vad tycker ni? Ris, ros eller mitt i mellan?

//Nina

Rosing får ris.

Eh... ja? Är det en jätteskräll eller? Tar du Linda Rosing, ett gäng hormonstinna grabbar i 20 plus åldern och ett kamerateam, vad blir summan? Vilket smarto på kanal 5 tänkte att det skulle bli en tjosvejssuccé? Vem? Dom hade kunnat spara dom där stålarna med ett telefonsamtal:

– Hej Helena, kommer det här bli en tjosvejssuccé?
– Nej.

Joråsåatte, där sätter jag punkt.

H.

Skadat hälsan.

Text:
Jag såg en flicka som är vacker som en blomma
Jag vaknar varje morgon, mycket tidigt summa
Jag går till bastun men jag inte kan rengöra
Jag kommer in men tycker jag vill inte störa

Jag skadar hälsan och har många vackra båter

Ett orm

Jag såg en hund som sade att han ville hoppa
Med långa flickorsstrumpor ut av blåbärssoppa
Jee jee jee jee min mamma sjunger utan läppar
Jag skulle vilja ha den kanske utan peppar

Jag skadar hälsan och har många vackra båter

Ett orm

Det regnar mycket men det blåser även merahttp://www.blogger.com/img/blank.gif
Nu jag är sönder och du skall mig reparera

Ett orm

Tack Zibbo för tipset. Det här är ofattbart stört, lite som att ha skadat hälsan.

//Nina