Tre små ord som räddar.

Efter hela den långa Arlasagan tänkte jag, passande nog, ta upp en hyfsat färsk mjölkannons från Arla.
Borta är upp till kamp, samhällseengagemanget och Anna Sofia Magdalena. Men kvar är den snälla tonen, ta hand om känslan och kanske nått mer. Som vanligt är det snällt och lantligt när det kommer från Forsman & Bodenfors. Men inget hoolabandola direkt. Hade det inte varit för dom tre små orden hade denna gått mig helt förbi. Detsamma gäller reklamfilmen.

Snällt javisst men lite halvtrist. Men dom tre små orden räddar allt. Dom gör det så bra att jag går från en diss till hiss. Dom tre små orden "Så där ja". Kanonfint. Görahärligt. Helrätt. Så där ja, då var ytterligare ett inlägg skrivet.
Så där ja.

//Nina

Sidoprojekt.

Jag vet egentligen inte för vem, antagligen av ren egoism, men jag har startat ett sidoprojekt. En sidoblogg.
Vad handlar den om tänker du, inte mycket säger jag. Eller om det mesta. Beroende på vad man värdesätter.
Är den intressant frågar du dig, inte så värst frustar jag. Men om du vill veta kortfattat vad jag gör och inte gör dom flesta dagarna, då har du kommit rätt.
En mobilbild, någon mening. Det är allt.
Jahapp säger du kaske trött. Jahapp svarar jag med glädje. Jahapp. Var hittar du den däringa bloggen då, jo precis här, Mobila dagar.

//Nina

Kungen är ett stockholmssyndrom.

I Götlaborg dealar vi verkligen inte med sådana problem. Här kavlar vi upp flanellskjortan, jobbar på varvet, bygger bilar som ingen vill ha. Vi spelar riktig fotboll, gör den bästa musiken och gifter oss precis hur vi vill. Med vem vi vill. Utan att säga till stadsministern. I Göteborg lever vi livet och må bra. Den där kungen med familj måste vara ett stockholmssyndrom. Punkt slut.

Men vem är han, denna fantastiska man? Vd heter han, vad gör han där och klär han i hatt? Någon som vet.

//Nina

Volvo köttar på.

Och gissa vad, jag vill höja min A-kassa.
(orkar du läsa fakta gör det här. Jag tyckte det var trist och slutade läsa efter ingressen)

//Nina

Fredagsskratt.

Bilreklam består oftast av en massa kleggbilder på svängiga vägar och ökentrista och glassiga plåtfoton. Men inte behöver det vara så. Denna gamla rulle bevisar att till och med bilreklam kan vara något att ha.
Trevlig fredag allihop.

//Nina

Arlasagen del 5.

Och näringsexperter och politiker och kvinnosakskämpar och fackföreningsfolk och bagare och mejerister och spisfabrikanter och fruktodlare och morgonpratare i radio och Ria Wägner och adel och borgare och präster och bönder stod upp och prisade Anna Sofia Magdalena Niklasson.

Själv satt hon på förstubron till det gulmålade huset en vacker sommarmorgon och förundrade sig. Att det skulle väcka sådant rabalder att hon inte jämt ville stå vid spisen, hade hon aldrig kunnat drömma om.

Alla i huset sov ännu. Det var bara Funderingen och Plikten som höll henne sällskap. Funderingen satt uppflugen på trappräcket och spelade flöjt. Det var en hel räcka av små spröda klingande toner, som fick Plikten att slumra till.
Han märkte inte ens att morgonbrisen rufsade till honom i håret.

SLUT

Så det var det hela. Rätt skönt att den inte var längre, det bidde lite väl långa meningar och ungefär en miljard och. Men intressant ändå. För vad gillar vi när reklam lägger sig i samhällsdebatter? Hur mycket kan en kampanj lägga näsan i blöt innan det blir präktigt?
Jaja. Låt oss glädja denna fredagmorgon, åt Anna Saofia Magdalena. Det var väl för väl att det slutade lyckligt.
//Nina

Dagens, tack.

Dagens lästips är såklart Ulrika Goods krönika i Resumé. Jag vill dock göra ett tillägg i hennes lista, lägg inte till en massa tramstext i smyg. Fy hell vad det sänker en som copywriter.

Ulrika tar upp ett ämne som tåls att tänka på, är kvinnor extra hårda mot andra kvinnor? Och i så fall varför? För att dom/vi/ni är lite rädda för att läxa upp en av det motsatta könet eller bara för skoj skull?
Hur som haver. Bra skrivet the Goodwomen.

//Nina

Upp på silverplatsen minsann.

Få av er som följt bloggen ett tag kan ha missat våra bravader i Guldlådan. (Här, här, här och till sist här har du allt vi har skrivit om Guldlådan.) Och som ni också vet är det Posten som står för fiolerna på den tävlingen. Det var även Posten som stod för dagens seminarium, "På spaning". Jag var där käkade frukost, fick bärkärnor mellan tänderna och lyssnade på intressanta och kunniga människor.
Men vad som var ännu roligare var att girlsen helt plötsligt kom på silverstapeln i Guldlådan. Inte på en taskig tredjeplats som det står på diplomet inte.
Jag har bevis, även om det är svårläst. Svart på vitt stod det på tavlan bland alla andra silverpristagare, "Du ska aldrig nattvandra. Nina & Helena". Där ser man.

Jag ber om ursäkt för den taskiga bilden men sekunden efter jag tog den här råkade jag riva ner alltsammans. Rackarns otur.

//Nina

Totalsköna torsdag.

Vissa dagar är rätt igenom bra. Till och med värstebra, helt utan anledning. I dag är en sådan dag. Trots bristen på pengar, AMS och sten i skon är torsdagen den 26 februari 2009 helskön. Och när något känns gött i magen vill jag givet att du ska känna likadant. Känna lycka och kanske ett uns danssug. Därför fattiglappar och rikemans knösar, Stereo Total.


//Nina

Totalskön torsdag.

Vissa dagar känns rätt igenom helrätt. I dag är en sådan dag. Trots regn, AMS och bristen på pengar är torsdagen den 26 februari 2009 helskön. Och när något är riktigt jävla kanon vill jag gärna att ni också ska känna lycka. Inte bara lycka utan kanske även en uns dansglädje. Därför mina kvinns och gubbar, Stereo Total.