Woofwagen

Och nu, en reklamfilm som skulle kunna vara signerad F&B (men hedern ska istället ges till DDB, London:


Faller du, som jag, även för låten är det Barry Louis Polisar du ska googla upp.

Tack för idag.

Voffiga kramar
//Nina

Ett inlägg garanterat fritt från fakta men med en hel del missnöje

Lisebergs kampanj för deras Glada barngaranti har ältats på många olika håll. Många är upprörda och samtidigt tycker några att de som tar illa vid sig är alldeles för lättsårade. En och annan har skrattat och anser kampanjen har humor.
Personligen tycker jag hela kampanjen ger en fadd smak och jag tänker inte alls att nöjesparken verkar vara ett paradis för barn. Tycker snarare att de verkar gå med på vad som helst som Forsman & Bodenfors ger dem. Och det utan att tänka på hur deras varumärke ska uppfattas.
Och det bekymrar mig.
Men jag är också en smula fundersam över vad som händer där inne hos F&B. De som alltid brukar vara så bra på att göra reklam med smak av snällhet och ödmjukhet. Precis sådant som det annars brukar råda stor brist på. Men nu har de två gånger på rätt kort tid avfyrat inte mindre än två riktiga fisrykare. Det de både kampanjerna (Tommy "Black" Nilsson och nu då Liseberg) har gemensamt är en uppstudsighet och respektlöshet som är väldigt missklädsam.
Får känslan av att det är två unga pojkar, de har nyss avslutat sina studier på Bergs och nu fått höjdarjobbet på landets ledande byrå. De tänker mer på uppmärksamhet än på kunden (för nej, all uppmärksamhet är inte bra uppmärksamhet) och något säger mig att de hellre ser sina namn i Resumé än bra försäljningssiffror hos kunden.
Har inga som helst underlag för mina påhopp. Men det är så jag uppfattar verken. Hoppas så klart att jag har helt fel och att alla inblandande uppnår någon form av arbetslycka.

Jag har själv visat mapp på den nämnda byrån. Fick träffa mycket kunnig och trevlig personal men det som har stört mig sedan dess är vad en utav dem avslutade mötet med "Du är en bra rubriksättare och har bra tankar men du kommer få svårt att få jobb med tanke på att eleverna från Bergs kommer med välgjorda case-filmer när de söker jobb".
Är det kanske precis det vi ser resultatet av nu?

Om det är denna utveckling som reklambranschen möts av vill jag hellre införa en Glada arbetslösagaranti än att fortsätta som copywriter.

Garanterat glada kramar
//Nina

En sågning av det ni älskar

Tommy Nilssons påstådda namnbyte spred sig likt en skogsbrand i Australien. På Facebook delades artikeln hej vilt och, åtminstone i mitt födde, skrattades det ganska rått åt det nya namnet – Black. På Twitter var det mest spekulationer. Vad gör han reklam för? AIK var en het kandidat men framåt eftermiddagen lutade det åt Marabou Black.
Det var en viralspridning som heter duga och när denna dag påbörjades var det nog få som missat nyheten. Åtminstone av de som är aktiva på Facebook och/eller Twitter.
Så långt allt väl.

Idag kunde vi slappna av och några kunde stolt säga "vad var det jag sa?". För nu kom svaret: Marabou Black. Måste säga att det kändes lite snopet. Happ. En choklad med lakritssmak. Jag förstod först inte kopplingen men det beror enbart på att jag helt har missat att Marabou Black har kommit, gått och nu ska komma tillbaka till butikshyllan (eller om den legat där hela tiden). Precis som Tommy Nilsson himself.

Några saker som stör mig med den här pr-cupen ni alla älskar är:
Tommy Nilsson är för mig en väldigt ointressant artist. Att han väljer att kalla sig för Black rörde mig inte i ryggen. (ja, det är mitt problem. Alla ni andra verka tycka det var av högintresse)

Enligt Forsman & Bodenfors, som ligger bakom hela PR-tricket, beror spridningen på att Tommy är folkkär. De säger "Många fick nog en känsla att det var konstigt att se honom på det här sättet och med det här namnet."
Så kan det säkert vara. Men kanske snarare att folk tyckte det var så konstigt att det var helt ok att skratta åt Tommy. Göra honom till ett skämt. Och tittar man på bilderna säger de samma sak. Stylingen/sminket känns rätt klantigt.

Var det verkligen av respekt och någon form av kärlek som man gjorde så här med Tommy? Känns mer som att han får världens fetaste töntstämpel och som att han fick gestalta den ensamma och mobbade eleven på en skolgård full av elaka barn. Inget som ger chokladen en positiv stämpel.

Lockar Tommy Nilsson till att äta choklad? Inte för mig. Snarare tvärtom. Allt jag tänker på är en medelåldersman som ser ut att vilja vara ung och farlig. Ni vet en sån där som på ett konstlat sätt säger fett och ballt.

Tänker också att Tommy Nilsson kanske saknar rampljuset och valde mellan Maraboureklam eller medverkande i Mello. Kanske det sistnämnda stämmer in mer på en folkkär artist?

Visst är det kul när folk kan bjuda på sig själva. Dessutom lär mannen i fråga fått en rejäl slant för det. Frågan är om han hör alla skratt bakom ryggen?

Så tyvärr. En PR-kupp med Tommy Nilsson skänker ingen vidare god smak. Däremot ett bevis på styrkan i sociala medier.

Kladdiga chokladkramar
//Nina

Läs mer här: Resumè, GP, Expressen, SVD, DN och Dagens Media.

Sladdfritt på köpet

Helt rätt IKEA. En TV är sällan snygg, den tar plats och tillbehören är oftast gräsligt fula. Särskilt sladdjävlarna. Och hur är det nu, är det värt att satsa på en ny TV eller ska man kasta upp stålarna på en dator?
IKEA kommer nu med lösningen som säkerligen får många att applådera. Särskilt vi sladdhaters. Filmen är så där trevlig som en god middag med lagom mycket vin. Trivsam och utan skandaler. Just typiskt Forsman & Bodenfors att göra den så bra.
Men efter år av halvdan inredning med lutande bord, lossade skruvar och sneda skåpsdörrar – är vi redo för att köpa en TV på IKEA?
Vad tror du?
Kramar utan sladd //Nina

Filmer med magkänsla.

Inte en kvinna med välstrukna kläder som tar för sig för magen och grinar illa. Inte någon präktig liten unge som förklarar hur bra det är med magbakterier. Och inte heller en enda hurtig människa med taskigt talmanus. Nä, Forman & Bodenfors tar sikte på helt andra grejer i Apotekets filmer. Det är roligt, underhållande och jag fullkomligt älskar magens stressade medarbetare. Tack för det.

Lura till dig en extraslant på bussen.

Två av vuxnas största laster, bekvämlighet och lathet, ligger till grund för mycket onödig bilåkning. För visst är det så mycket lättare att brumma iväg i ett bensinmonster än att ta sig ner till hållplatsen, passa avgångstider och lyssna på sura busschaufförer. För att inte prata om hur bekvämt det är med bil när det kommer snö, kyla och regn. Välsignade bil. Inte nog med att den tar vuxna till och från jobbet, till pizzerian och till joggingrundan. Den ser också till att våra allt fetare barn kommer till träningen, skola och kalasen i Bushuset. Perfekt.
Men om man vill få vuxna att lämna bilen hemma, åtminstone ibland, hur gör man då?
Jo, man gör som Västtrafik och använder sig av en välkänd advokat, barns tjatförmåga och en stor portion list.
Kolla in på meramånadspeng.se och se själva hur man på ett smart sätt kan ta vägen via barnen för att få som man vill.

Ont om tid? Då kommer här en snabbgenomgång. På meramånadspeng möts du upp av gamle Leffe som hjälper dig (om du är barn) att förhandla upp din månadspeng. Det enda barnen ska göra är att åka mer kollektivt. På så sätt sparar föräldrarna in på bensinpengar. Pengar som barnen då kan få en del av. Hurrey.

Ja. Men då så. Bra gjort alla inblandade på Forsman & Bodenfors.

Kram
//Nina

KappAhl gör en Lindex.

KappAhl, kanske den tantigaste klädkedjan vi har här landet. Bara namnet låter som en mogen dam med stadig, lång och platt rumpa. För inte alltför många år sedan hade kedjan sällskap av Lindex men den senare vaknade till och kutade åt ett helt annat håll. Numera känns Lindex inte alls lika dammossig som KappAhl utan har hamnat i ett mellanfack. Inte det bästa och inte det sämsta.
Med en stor hjälpande hand från Forsman & Bodenfors har då KappAhl äntligen börjat andas igen. Och dem andas riktigt bra utan respirator. En kampanj med riktigt snygga bilder har fått mig att kanske till och med besöka en affär som börjar på K. Av ren nyfikenhet. Men jag är lite skraj för att bli besviken. För tänk om kläderna fortfarande är lika säckiga, direktanpassade för hängtanter på glesbygden. Så grymt trist det skulle vara. Och så lurad jag skulle känna mig. Är det någon av er som vill besöka KappAhl åt mig och avlägga en rapport? Är det skit nämner ni inget men är det ok så skrik hurra. Ok?

Kram
//Nina

Skitbra jobbat av grannarna.

I Sverige får vi nöja oss med bäbisar som tränar yoga, träffar tigrar och som sover gott hela nätterna. Oftast är dessa reklamfilmer för blöjor rena skiten. Lika spännande som mascara, schampo- och kattmatsreklam. Men i vårt grannland Norge däremot, där händer det grejer mellan lusekoftorna. Det är Schnel & Melnychucka & Forsman & Bodenfors tillsammans med Acne Film som skapat underverk.
Väldigt befriande att slippa präktig ungar och blöjor nersölade med en blå vätska. Underbart skönt att inte behöva lyssna på hur torr och säker en blöja kan vara. Jublande och fantastiskt att inte använda sig utav snusförnuftiga och korrekta vuxna. Gött på ren svenska, att inte behöva få höra hur unik och speciell just mitt barn och således är värd en bra blöja. Jag vet redan att mina barn är bäst i världen och just nu har Kiwi världens bästa blöjreklam. Tack för det, norrbaggar. Bra jobbat.

Här kan du läsa mer om kampanjen.

Gratisåk på lappen.

I morgon springer flera tusen människor sig svettiga i Göteborg. Forsman & Bodenfors uppmärksammar att Västtrafiks chaufförer då hellre tar sig ett löp än kör spårvagn. Och lika bra är väl det eftersom all spårvagnstrafik är avstängd i stort sett hela dagen.

Forsman är inte direkt kända för slarv och tok och jag som ogrammatisk copywriter brukar sällan ha något att klaga på. Men nu, nu har jag chansen.
Annonsen går som sagt ut på att spårvagnarna står stilla i morgon men att mot uppvisande av sin nummerlapp (ni vet den där sportiga lappen man har på magen. Eller på ryggen. Eller om det är både fram och bak, jag vet inte riktigt.) får åka gratis när vagnarna väl sätter fart igen. Detta säger F&B på följande sätt, ”Du åker gratis på din nummerlapp hela dagen”. Aj tusan. Ska bli intressant att se en massa löpare som åker nummerlapp i morgon.

//Nina

Måste monopolet vara med?

Rubrik: Vill du ha en romantisk middag?
Stäm träff med en av oss.

Brödtext: I en del av våra butiker kan man nu boka tid för en lite längre rådgivning. ”Personal shopper” brukar tjänsten kallas på fina varuhus.
Du berättar vad du har tänkt bjuda på i matväg, och sedan får du hjälp att hitta passande drycker. Även till gäster som inte vill ha alkohol. Och hur goda råden än är, så kostar de ingenting. Vill du veta vilken av de aktuella butikerna som ligger närmast, kan du gå in på systembolaget.se. Om du inte har någon av dem i närheten kan du ringa 020-85 85 00 och rådfråga vår kundtjänst istället. Och du är alltid välkommen att fråga om råd i samtliga våra butiker. Det ät ju otroligt viktigt att du som besöker oss är nöjd. Alkoholmonopolet kommer finnas kvar så länge folk vill. Och om det avskaffades skulle alkoholkonsumtionen öka med ungefär 30 procent enligt forskarna*. Vilket skulle göra alkoholrelaterade problem större. Forskarna uppskattar att monopolet räddar ungefär 1 600 liv varje år. Men om folk ska fortsätta att ge det sitt stöd är det bra om vi räddar en och annan 50-årsfest också.

*Källa: Folkhälsoinstitutet.

Jag tänker inte gå in på hur det är skrivet, hur annonsen är utformad eller om det överhuvudtaget är någon som läser text.
Min fråga är istället varför blandar Forsman & Bodenfors in alkoholmonopolet? Var det inte Systembolagets rådgivning annonsen skulle handla om? Att du kan ringa deras kundtjänst för att kolla vilket vin som passar till dina fiskpinnar försvinner ut i det blå. Slutet handlar enbart om hur utsökt monopolet är. Synd.
Tycker ni annorlunda? Ni kanske rentav tycker att det är monpolpratet som ska vara i fokus?

//Nina

Tre små ord som räddar.

Efter hela den långa Arlasagan tänkte jag, passande nog, ta upp en hyfsat färsk mjölkannons från Arla.
Borta är upp till kamp, samhällseengagemanget och Anna Sofia Magdalena. Men kvar är den snälla tonen, ta hand om känslan och kanske nått mer. Som vanligt är det snällt och lantligt när det kommer från Forsman & Bodenfors. Men inget hoolabandola direkt. Hade det inte varit för dom tre små orden hade denna gått mig helt förbi. Detsamma gäller reklamfilmen.

Snällt javisst men lite halvtrist. Men dom tre små orden räddar allt. Dom gör det så bra att jag går från en diss till hiss. Dom tre små orden "Så där ja". Kanonfint. Görahärligt. Helrätt. Så där ja, då var ytterligare ett inlägg skrivet.
Så där ja.

//Nina

Bygget är klart. Till slut.

Nu är den klar. I över ett år har vi mötts av en byggarbetsplats och nu är det finito. Vad fasen snackar jag om? Jo, inget mindre än F&B nya hem. Kolla in hemsidan här.

Vad tycks, katastrof eller himmelrike?

Vi bygger ny hemsida. Skitlänge.

Vi har grubblat, dissat och tagit oss en och annan funderare. I ett års tid har vi varit Forsmans egna hemsidepoliser. Behöver jag säga mer än att det har gått käpprakt åt helsike? Nu har även Resumé uppmärksammat den oerhört snabba hastigheten av bygget. Och det till flickorna Floridas förtjusning. Nu behöver vi inte längre flippa ur solo.

Näe, nog gnatat om det och direkt till några frågetecken.

Varför, V-A-R-F-Ö-R har dom inte den gamla sidan uppe till den nya är klar? Jajomän, det går att klicka sig till den, men varför inte som första sida? Vad är upp med det? Känner mig som ett pucko, jag förstår verkligen inte.

"I alla jobb som rör oss själva är det inget som vi prioriterar högst. Kunderna går först. Men det klart att vi gärna skulle vila ha upp sajten nu." Säger Erik Sollenberg, VD på F&B.
Yep, girlsen är på det korvspadsklara med att kunderna alltid ska gå först, men visst hade det varit baluns om byråerna blev bättre på att marknadsföra sig själva. Vi längtar tills den dagen kommer. Tummarna och tårna hålls så att vi kanske får se mer av det 2009.

//Helena

Får vs. duva.

I reklambranschen snos det hej vilt. Och vi lär oss. Därför har vi låtit oss inspireras av Mikael Carlsson i det här inlägget. "Skitsamma vem som gör det först. Det är det som gör det bäst som förtjänar ett ägg".

På tal om ägg. I Forsman&Bodenfors lilla zoo kläms det ut både det ena och det andra. Som ett får och en duva till exempel.

Det stora fåret "jaha" har kostat mängder med pengar. Visas överallt och är bara så jäkla eniro-troll. Men visst, han håller förmodligen i längden och går att bygga på ett tag.

Duvan å andra sidan kostar som en öl på Vasastan. Nästan ingenting. Snuskbilligt. Till skillnad från fåret så skrattar vi åt duvan. Och ett skratt förlänger livet, och livet är oss kärt.

Tele2 är ett får. Comviq är en duva. Tele2 äger comviq och har samma hemsida. Det blir lite förvirrat. Eller så är vi helt blåsta. Mer blåsta än vad vi blev på första priset. Girlsen har lindat in sig i en fälla. Vi fattar verkligen ingenting längre. Vem är vem och vem tar vem och hur gör djur? Får får får? Nej, får får inte får. Får får duvor. Eller?

Hur som helst. Hissa duvan och dissa fåret. Och till djurskötaren på Forsman, vill du anställa grisfarmarNina och CowgirlHelena? Du vet vart du mailar.

//Nina