Think small. Think clean.

Då.
Och nu.

Små kramar
//Nina

Om Cecilia Hagen, Nigella Lawson och ett tips till Expressen.

Många upprörda röster har stormat angående Cecilia Hagens krönika om kvinnovåld och Nigella Lawson. Med all rätta. För Cecilia Hagen har inta bara skrivit en urkass krönika där hon råpissar på kvinnan som, enligt Hagen, ”slickar sensuellt på sina fingrar så fort möjlighet gives, hon blinkar mot kameran, hon frossar vällustigt i smör och grädde, hon putar med brösten och trutar med läpparna”. Hon har också givit svensk journalistik ett äkta tantansikte helt utan begåvning.
För om syftet faktiskt var att upplysa om att saker och ting kan "vara nästan precis tvärtom och att allt kan hända", ja då har hon misslyckats totalt. Fokus ligger inte i närheten av det hon vill ha sagt. Istället ödslar hon ord efter ord på att framställa Nigella som en markatta som förför hela världen. Om Hagen verkligen hade något att säga, varför ens dra in Nigella Lawson i krönikan?

Jag blir äcklad av hennes ord och rädd för hennes åsikter. Hagen målar upp sig själv som den bittra lilla gumman som muttrar om att tjejer med korta kjolar minsann får skylla sig själva om de blir våldtagna. Eller att TV-kockar som sensuellt slickar på sina fingrar får stå ut med ett strypgrepp eller två. Och hon, Hagen alltså, ska vara en av våra mest kända journalister?

Du vill säkert bara gott, Hagen. Och Expressen menar säkert inget ont. Nä nä. Men tänk då för fan på vad ni släpper ut i tryck. Lågvattenmärken och texter med tvivelaktigt innehåll är väl ändå ingenting som gagnar någon?

Vill avsluta med ett tips till Expressen: Se er om efter någon som slickar sig om fingrarna och som sedan skriver texter med intressant innehåll.
Det finns skribenter och journalister som kan skriva med fokus på det de vill ha sagt. Som engagerar läsare och som får folk att både tänka och känna. I bästa fall även agera.
De kanske inte har fått Stora Journalistpriset. Kanske har de inte gått både på Handelshögskolan och Journalisthögskolan. De har eventuellt inte heller vunnit På spåret. Med all säkerhet har de inte arbetat på Expressen sedan 1973. Men de kan skriva så att folk förstår vad de vill ha sagt. Och den förmågan verkar i alla fall inte Cecilia Hagen ha.

Krönikan i sin helhet: Bara ett par månader efter makens död flyttade Nigella ihop med en vän till familjen
Försvarstalet, skrivet av Thomas Mattsson: Om kvinnovåld och engagemang
Andra som skrivit om samma sak: Fatou, Skånskan.se, Feministisktperspektiv.se, Kwasblogg, Enligt Ellen och Johannes.

Om vi ändå vore lite mer indiska av oss

Världen kommer aldrig bli helt rättvis. Men om vi tänker och agerar mer som denna underbara man kan den åtminstone bli ett helt ok ställe att hänga på.

Kärlek och kramar!
//Nina

Så jäklans briljant

Det är inte mycket som slår umgänge med finaste vännerna. Speciellt inte i kombination med en idè som går att använda, vrida och dra på - ett bra tag framöver. Slår man ihop de båda ingredienserna blir det kletigt, rinnigt och oerhört sockrigt. Det blir Coca Cola och deras kampanj Share Happiness. Lika enkel som briljant.

Sockersöta kramar
//Nina

Vill att du har det bäst

Det har vart lite skralt ett tag med inlägg. Lovar bot och bättring. Men inte idag. Idag ska du bara ha det väldigt gött.

Midsommar kramar
//Nina

Det händer mycket bra nu.

Som det här till exempel. Strålande bra och en aning väldigt begåvat.


Bra kramar
//Nina

Storslagen idè om bajs

Vi kan alla enas om att hundbajs är äckligt. Men nästan ännu äckligare är de hundägare som tror att just deras hunds avföring är ett litet pittoreskt inslag i andras vardag. Beslutet att lämna kvar den bruna högen på gräsmattan, trottoaren eller vart hunden nu behagat lämna kvar sina rester är inte annat än vidrigt. Storvidrigt.

Men hur gör man då för att få dem att inse sina klavertramp? Jo, man kan till exempel göra som i den spanska staden Brunete. Där är stadens gator numera mycket renare tack vare 20 volontärer och påhittade ”Lost And Found”-paket.
Och därmed kan McCann sätta ytterligare en fjäder i hatten. Storartat.

Stora kramar
//Nina