måndag 30 december 2013

2013 och ett värdigt slut


2013 var på många sätt ett satansjävlapisskitrövpurjo-år. Därför kan vi åtminstone försöka avsluta året med flaggan i topp och ett litet magflin.
Gott nytt och allt det där. Bring it on 2014 - allt kan bara bli bättre.

Skumpakramar
//Nina

lördag 21 december 2013

Vill bara ha mer


Öronen öppnas och breder ut mattor av lena kattungepälsar. Henrics röst smiter in och ens kropp sliter tag i den, limmar fast den och vårdar den med mjukglassmjuka händer. Aldrig, aldrig vill jag vara utan stämman, rösten....ljudet av sorg, livet och döden. Den är skör. Känslosam. Men aldrig bräcklig.

Henric de la Cour – bli aldrig tyst.

Passa på att se dokumentären på SVT Play innan den försvinner.

Hencekramar
//Nina

Snus och snusförnuft




Något för lång och något för tjatig. Men självfallet en viralsuccé.
Förutom att jag ogillar snus så tycker jag ändå att filmerna är ett skolexempel på hur lyckat ett projekt kan bli utan tillgång till omänskligt mycket pengar. För återigen, ha kul så löser sig allt (snusförnuftigt men sant).

Snusfria kramar
//Nina

fredag 20 december 2013

Chuck tar ledningen i vanlig ordning.



Världen kollapsade av beundran när Jean-Claude Van Damme särade rejält på benen tillsammans med Volvo. Det är så klart ingenting som Chuck Norris låter gå passera så där utan vidare. För är man kung så är man.
Det här är hysteriskt roligt och självklart står det 0-99999999 till Chuck. Och så kommer det förbli.

Norriskramar
//Nina

söndag 15 december 2013

Sex knep

Om du vill få raketfart på uppmärksamheten - på det mest positiva sättet kommer här några sanningar att hålla fast vid:

1. Sätt målgruppens önskningar/behov främst
2. Överraska
3. Tänk på magkänslan - den har nästan alltid rätt
4. Vad du än hittar på, gör det till 100%
5. Tänk stort och låt det kosta
6. Ha roligt


Vem vet, kanske är det du som står för nästa stora viralfilm. Men denna gång är det WestJet.



Julsnälla kramar
//Nina

torsdag 5 december 2013

Mr. Christmas

Dags att pimpa upp bloggen med lite julfeeling. Och då kan jag inte komma på någon bättre person att visa upp än just Mr. Christmas. Dagens stjärna!


Röda kramar
//Nina

torsdag 28 november 2013

Har vi fått nog nu?

Har vi inte fått nog? Fått nog av att andra ska lägga sig i döma om du gör rätt eller fel. Så länge dina handlingar inte gör någon illa så ska andra ge tusan i hur du lever ditt liv. För kan någon svara på varför inte Kristin ska vara kär i Paula? Varför det upprör vissa att Göran har gift sig med Mats? Varför är det konstigt att både Anders och Oskar vill vara sambo med Anna? Varför titta snett för att Gisela har två män? Eller för att Angelika inte har någon man alls.

Har vi inte fått nog av att Kent skriker svartskalle och neger efter Ismail och Amina. Tycker vi inte att det är oerhört lågt av Siv som vill dra in på samtliga biståndspengar som inte direkt hamnar i en svensk ficka? Och varför anställer VD-Svensson hellre en till Svensson istället för en Balàzs? Är det inte oerhört pinsamt att Benny påstår att alla är värda lika mycket när han samtidigt röstar på ett järnrörsparti?

Har vi inte fått nog av att Katrins löneutbetalning aldrig är lika saftig som den hennes man får? Spyr vi inte öppet på alla gubbar som anser att det är deras rätt att nypa rumpa på precis vilken tjej som helst? Är vi inte aströtta på att kvinnor måste vara dubbelt så bra än vad männen behöver vara för att bli godkända? Överhuvud taget är väl kön rätt obegripligt att prata om i de allra flesta diskussioner?

Har vi inte fått nog av att pengar styr allt? Räcker det inte med palmolja och angorapäls nu? Tycker vi fortfarande att vargpäls och krokodilskor är det läckraste en människa kan bära? Tycker vi inte att det är dags att ta eget ansvar? Står det oss inte upp över öronen att vi dag efter dag bara fortsätter som vi alltid har gjort? Tycker vi inte att tiden för förändring har mognad tillräckligt?

Har vi inte fått nog nu?

Aldrig mera tyst, ifrågasätt, orka ta diskussionen.

Aldrig nog med ramar
//Nina

tisdag 19 november 2013

Skinny Puppy - illisiT

Skinny Puppy: illisiT [OFFICIAL VIDEO] from Jason Alacrity on Vimeo.


En gång Skinny Puppy-kär, alltid Skinny Puppy-kär. Vilket faller sig helt naturligt då de levererar storverk efter storverk.
Tack pöjkar. För allt.

Skinniga kramar
//Nina

måndag 18 november 2013

OS, Ryssland & reklam

Det är ok att ogilla en del av det som sker i Ryssland. Men en sak har dom i alla fall gjort som är bra. Riktigt kalasbra till och med. Kolla in själv får du se:


Ryska kramar
//Nina

torsdag 14 november 2013

Boobs up!

Vi börjar med att du ser filmen, utan att läsa resten av texten. Sätt i gång.


Ok. Steg 1. Happ, ytterligare en sensuell BH-reklam. Söt kvinna men gäääääsp.
2. Ah! Nu ska vi få se hur hon ser ut utan smink och utan photoshop. Jaja.
3. En man. Ja det var udda.
4. Intressant att de hade en man. Men var det bara för att väcka uppmärksamhet?
5. Of course. Push upeffekten lär ju vara något i hästväg. Och därav fanns en relevans att ha en manlig modell.
6. Hurra!
7. Wacoal mood - jag gillar dig.


Boobsiga kramar
//Nina

The Smile Shop


Tonåren. En tid av lycka, ångest, sprudlande känslor, tillväxt, skratt, gråt, hormoner, kärlekspirr, självmordstankar, trötthet, upptäckter och frigörelse. Och acne. En oerhört påfrestande tid. Dessa ansiktsmarodörer får många att må rätt kasst. En del döljer finnarna väl och tänker inte så mycket mer på det men, så finns det dom som tar det värre. Man känner sig ful, äcklig och tror att ingen någonsin kommer tycka att man är fin. Självkänslan dalar och något så naturligt som acne får alldeles för stora uppmärksamhet.

En slät och prickfry hy är något som många drömmer om. Som hjälp på vägen till en bättre hy finns, som du vet, en ocean av produkter. Ett av märkena heter Spectro. För att boosta tonåringar tog Spectro kontakt med dessa unga människor via Instagram och frågade vad som fick dom att le. Resultatet var en feed full av lycka, leenden och glädje. Feeden visades sedan på gamla retro TV-apparater placerade i ett pop up-galleri i Toronto. Ett galleri som till slut blev en glädjekälla, presenterad av Spectro.

Smart tycker jag. Spectro kommer för en lång tid framöver kopplas ihop med glädje och lycka. Och vem kan motstå sådana produkter?

Klapp och bock till reklambyrån Blammo, Canada. Perfa arbetat.

Glada kramar
//Nina

onsdag 6 november 2013

The Gift Horse


Om det ändå fanns en gift horse och lurade lite varstans. Ja, om ändå.

Häststora kramar
Nina

måndag 4 november 2013

Halloweenstripp för gemene man


En av de bilder som Clarion Hotel Post valde att publicera på sin Facebook-sida men sedan har tagits bort.

Under helgen som gick pyrde Halloweenkalas i var och annan vrå. Så även på Clarion Post Hotel, i samarbete med Port du Soleil. Men något måste gått galet i planeringen för som underhållning bokades bland annat ett gäng mer eller mindre nakna kvinnor. Och det hade kanske ingen reagerat på om Post Hotel/Port du Soleil bedrev klubb med exotisk dans och vuxenunderhållning. Men så är inte fallet (även om kvinnorna kom från Chat Noir).

Att kvinnorna var där självmant och fick lön utgår jag ifrån. Men jag utgår inte från att detta är underhållning. Åtminstone inte på ett ställe som Clarion Post/Port du Soleil. Hur gick tankegångarna egentligen? Jag kan för mitt liv inte begripa varför man vill sätta en strippstämpel på sitt annars ganska respekterade namn. Vad vill de förmedla, att de har en människosyn som borde dött samtidigt som mammuten?

Så vitt jag har förstått gjorde stripporna inte direkt så mycket mer än att stoltsera med sina kroppar och höll i bengaler/tomtebloss. Det känns inte som något som borde klassas som underhållning. Åtminstone inte på en klubb riktad till den breda massan, inne på ett hotell som få drar strippparaleller till. Det är faktiskt bara osmakligt.
Den människosynen de sprider genom denna så kallade underhållning är ruskig. Det spelar ingen roll om det är män eller kvinnor som åmar sig inför ögonen på den skumpafulla publiken. All objektifiering borde för länge sedan ligga i soptunnan. Och där får den snart sällskap - av av både ett hotell och en klubb.

PS. Att Nordic Choice Hotels, där Clarion Post ingår, dessutom har en porrfri policy bevisar väl bara hur stort hålet i huvudet egentligen är. Sorgligt att man inte är mer rädd om sitt varumärke.


Andra inlägg om samma ämne: Nöjesguiden & Göteborg nonstop.

UPDATE. Fler artiklar: GP, GT, Sveriges Radio, SVT och TV4 Göteborg. Påklädda kramar
//Nina

Den saknade kungen



Det har inte ens gått ett dygn efter att Hannes Stiller tog av sig den blåvita tröjan för gott. Men oh my lord vad saknad han är. Denna kämpe, detta ånglok som tuffade fram.
Stiller the killer - du är alltid en ängel, vilken tröja du än har på dig.

Stilla kramar //Nina

lördag 2 november 2013

Mer mer mer!



Det här är så bra att det borde vara permanent. Gör gott i själen, i plånboken och för det mesta andra. Mer sånt här!
Byrån som ska ha credd är SMFB Oslo.

Nu drar jag ut på dansanta äventyr. Ses en annan dag igen.

Bestående kramar
//Nina

torsdag 31 oktober 2013

Finnar är fina fisken



Vår bild av finnarna är välrepresenterat i K-rautas reklamfilmer. Och visst är det tacksamt att bygga något roligt av fördomar. Men ännu roligare är det när finska SEK&GREY släpper en film som är bättre än alla karikatyrer av dem själva. Strålande. Och halloweenmasken för en störtbra reklam.

För er som inte är fina fisken på finska så säger pappan: Nå, är du hungrig eller inte?

Finskhårda kramar
//Nina

tisdag 29 oktober 2013

Med tanke på helgens högtid


Barn är bara föööör bra.

Barnsligt söta kramar
//Nina

En BH i kampen



Erkänner att jag är lika dålig på att leta efter bröstknölar som jag är på att göra knipövningar. Helt värdelöst kass. Det är ju så förbannat lätt att glömma av allt sånt där. Kanske är dagliga påminnelser det som behövs?
Under två veckor bar den grekiska TV-profilen Maria Bacodimou en speciell BH, eller flera får vi väl ändå hoppas. Var gång hon knäppte upp sin BH sändes en tweet i väg för att påminna alla följare om att de ska kolla brösten. Kan väl tycka att själva BH-kopplingen känns lite lökig. Men så länge det får kvinnor att klämma på sina, eller varandras, bröst så är väl det bra.

Men med handen på brösten, hur ska vi komma i håg alla livsviktiga grejer?
Leta efter knölar i bröstet, äta hälsosamt, läsa svåra korsord, köpa Faktum, skicka med barnen fruktlåda, handla ekologiskt, skriva ett brev till lilla moster, knåda surdeg, skänka kläder, beskära rosorna, lära sig något nytt, äta frukt, ta ett fotbad, ringa en gammal vän, läsa böcker, knipa med snippan, skaffa fadderbarn i Afrika och dricka med måtta.
Ja jag vet inte. Men en twittrande BH kan vara en bit på vägen.

Bröstklämmarkramar
//Nina

tisdag 22 oktober 2013

Woofwagen

Och nu, en reklamfilm som skulle kunna vara signerad F&B (men hedern ska istället ges till DDB, London:


Faller du, som jag, även för låten är det Barry Louis Polisar du ska googla upp.

Tack för idag.

Voffiga kramar
//Nina

måndag 21 oktober 2013

I kväll sjunger kvinnan med höströsten



I kväll står hon på Neffscenen och förvandlar denna regnvåta måndag till en enda stor mysatmosfär.
Tanita Tikaram, du är ett personifierat höstlöv. Gott så.

Var: Nefertiti
När: Insläpp från 19.00
Arrangör: Kulturbolaget

Myskramar
//Nina

fredag 18 oktober 2013

När inga fler ord behövs



Shit vad den satte sig i magen. Finns liksom inga ord som behövs, allt som behövs är kramar och oändligt mycket kärlek. Kärlek, kärlek, kärlek.

Byrå: Union.

Kärleksfulla kramar
Nina

onsdag 16 oktober 2013

Laddad kampanj



Vissa är verkligen duktiga på det dom gör. Som CP+B till exempel. Med sin Sony Xperia Z bevisar de att de har fullständig koll på sin målgrupp. Och som om inte det vore nog så löser de även ett den moderna människans största problem – ladda mobilen.
Det skulle vara intressant att veta hur många av laddningsgästerna som faktiskt bytte till en Sonymobil efter festivalen.
Hur som helst, det här är bra skit. Riktigt äkta bra.

Laddade kramar
//Nina

fredag 11 oktober 2013

Skateistan

Goda nyheter från Afghanistan:


Skateistan.org kan du även donera pengar, stötta och köpa justa prylar. Klart värt.

Glada kramar
//Nina

Carrie på fik


I dagarna kommer en nyinspelning av Kings debutroman ”Carrie”. Några som blev väldigt varse om det är några cafébesökare i New York. Hade jag vart där skulle jag förmodligen kissat ner mig. Och sen gått och sett filmen (fast gärna ett byxbyte först).

Torra kramar
//Nina

Kort. Annorlunda. Kanon.




Har letat efter något kul att visa er. Och efter en stunds bläddrande på nätet fann jag en annonskampanj för den tyska tidningen Die Welt. Under den solklara copyn ”Short. Different. Printed” och i kombination med fejkade FB-händelser tränger budskapet fram i mediabruset likt en kniv genom varm smördeg. Det enda som hade kunnat lyfta kampanjen är fler exempel än just Facebook. Men å andra sidan, kampanjen kom ut 2011. Känns redan som en teknisk evighet sedan.

Hur som helst. En kort och annorlunda kampanj som får fyra kaffekoppar av fem möjliga. Hoppas byrån bakom kampanjen, Scholz & Friends, tog en kaka till kaffet. Det är de verkligen värda.

Annorlunda kramar
//Nina

måndag 7 oktober 2013

En företagsam höna

Kan se det framför mig. Hur kreatörerna på de respektive byråerna har klappat händerna åt sig själva och tänkt att de är världsgrymma på att komma på udda idéer. En höna – high five på den!

De släpper filmerna med bara några dagars mellanrum. Och nog kan vi anta en viss snopenhet när de ser varandras jobb. Va...har ni tänkt likadant? Hur...?...Vad.....?? Men....!! FAN!

Mercedes-Benz:


LG G2:


Hönsiga kramar
//Nina

lördag 5 oktober 2013

Ett svar som heter duga


Vi var nog både en och två som ojade oss lite över det slitsamma jobbet Marina Shifrin verkade ha haft. Hon verkade ju änna vara en rätt kul tjej. Och smart. För det är inte vem som helst som snor åt sig över 11 miljoner views på uppsägningsfilm. Det är heller inte vem som helst som gör en uppsägningsfilm och lägger upp den på Youtube.
Nu tror jag att Marina fick en del intressanta jobberbjudande, tack vare filmen. Men jag vet jag....att snacka skit om sin arbetsgivare (även om det nu är en före detta arbetsgivare) känns sällan bra. Visst kan det klia i gommen, men det lönar sig nog att låta munnen vara tyst. Men jag skulle nog tveka till att anlita någon som så öppet skitade ner ett företag. Hur som helst. Kul tjej är hon fortfarande och jobb hoppas jag att hon håvat in.

Men alla mynt har två sidor och den aktuella videoproduktionsbyrån lät då inte några läppar surt hänga över kant utan svarade med en egen film. En film där de annonserar ut den nu lediga tjänsten. Så överlägset bra. Applåd, rakt igenom.


Lycka-till-kramar
//Nina

onsdag 2 oktober 2013

Smart censur




Det finns kampanjer som behöver förklaras och förstärkas med både casefilmer och hundratusentals med ord. En kampanj som verkligen inte hamnar i den kategorin är Censorship Tells The Wrong Story för Reporters Without Borders.
Den har några år på nacken men är fortfarande totalt klockren. Det är bara att nicka och bli avundsjuk.

Ocensurerade kramar
Nina

måndag 30 september 2013

Fattar grejen med skägg

Skägg har blivit det hippaste du kan bära som man. Nu fattar jag varför.

Följ gärna den stiliga mannen, mr.incredibeard, och hans skägg på tumblr.
Hungriga kramar
//Nina

lördag 28 september 2013

Varför säger du som du gör?

Enligt Guido Barilla, en av ägarna till pastagiganten Barilla, kommer de aldrig ha något annat än en traditionell familj i sin reklam. De kommer i alla fall aldrig ha med en homosexuell familj, det gjorde Guido klart för radio24 häromdagen. Anledningen är att ”vi gillar den traditionella familjen”. Frågar du mig så är det snarare så att de är rädda för allt annat än den ”traditionella familjen”. Rädda för det som inte är enligt någon gammal norm, rädda för allt som inte är precis som de själva och rädda för att de själva ska upptäcka att man faktiskt kan älska någon av samma kön.
Vad de däremot inte verkar vara rädda för är att tappa kunder. Guido fortsätter ”Och om homosexuella inte gillar det kan de alltid äta pasta från någon annan tillverkare.”

Ja du, Guido. Du kan skylla på kulturkrockar eller vad du vill. Du kommer ändå inte undan. Att år 2013 ens yppa att det vore onormalt att höra till hbtq-sidan är så osmart, obildat och inhumant att det är pinsamhetshatten på. Och du Guido står för ett helt varumärke och säger sådana här dumheter? På riktigt, är det så smart? Är det så genomtänkt?
Om du nu tycker som du gör, varför är du så knäpp och säger det? Varför är du inte bara en god talesman för ditt varumärke och svarar som en politiker: luddigt?

Förvisso bra att du talar sanning så jag kan bojkotta dig. Förvisso fint att du står för dina/era åsikter. Men försäljningsmässigt måste du vara en katastrof. Men som sagt, tack för att du berättar vilken härdsmälta till företag du driver.

Nu backade Mr. Barilla rätt snabbt ang. sitt uttalande. Eller blev kanske räddad av någon mer medietränad person. Gissar att hans personliga åsikt är densamma som innan. Men det kan jag förstås inte veta med säkerhet.

Men vad vill jag ha sagt med alla dessa ord då? Jo, tänk på vad du säger och varför du säger det.

Artiklar om samma ämne: QX, DN, SvD och Aftonbladet.

Kärlek, respekt. Over and out.

Randiga kramar
//Nina

torsdag 26 september 2013

Richard Olsson, en sån man.


Inte bara dagens viktigaste, utan kanske årets viktigaste, text står Richard Olsson för. Har inte så mycket mer att säga än att du bör läsa den.
Tack Richard för dina ord, din klokhet och för att du gör det du gör.

Tacksamma kramar
//Nina

onsdag 25 september 2013

Miss halvdan


Den påstådda webbutiken Miss Skinny marknadsförde sig med budskapet "We say bye bye to normal". Då de bara ska sälja size zero-storlekar var det så klart både en och annan som skrev arga kommentarer. Facebooksidan la upp sitt första inlägg den 20 september men redan i måndags (alltså den 23) kunde man på Dagens Media rösta på om man trodde att Miss Skinny var på riktigt eller inte.
Mitt FB-flöde reagerade likadant. Ingen diskuterade hur illa vår värld behandlar sina medborgare genom att få dem att vilja svälta och förstöra sig själva. Ingen tog upp hur organ i svältande kropp rasar i hop eller hur vi ska göra för att modehusen ska hitta skönheten i en högst normal kropp. Istället diskuterades vad Miss Skinny skulle kunna vara en PR-kupp för.

Avslöjandet kom redan idag. Miss Skinny är ingen ny modekedja utan en kampanj för Frisk & Fri som arbetar mot ätstörningar (byrå: Shout).
Yes, jag är med. De ville skapa en debatt, få folk att inse hur sjuka ideal vi har osv. Men är vi inte redan så drillade i PR-teknik att vi ser igenom det? Folk blir först arga, sedan kommer vi med hundra olika förslag på vad det egentligen är vi ser och sen faller allt platt och den brinnande punkten tas inte upp.

Jovisst, det är ett bra försök. Men det är för lätt. Dra det ännu längre, planera för en riktigt lång näsdragning där debatter och ett gediget PR-arbete ingår. Skaka om världen på riktigt.
Eller skit i det och var ärliga från början.

Är det bara jag som har svårt för när något görs halvdant eller vi fler? Vad tycker du om kampanjen? Hur reagerade du när du såg Miss Skinny?





Läs mer:
Miss Skinny på Facebook, Resumé, Metro och Dagens Media

Helt normala kramar
//Nina

tisdag 24 september 2013

Heter Glenn och rensar fesk


Världens mest skinande lag drämde till med en 3-1 seger över AIK och lyckan krullar sig fortfarande utmed hela kroppen. Guldet är inom räckhåll och ska åter hem till Göteborg där vi alla rensar fesk.
Kärlek, respekt och runda bollar.

Glennkramar
Nina

måndag 23 september 2013

Ett blogginlägg om brudar och dess inlägg


Dags att smyga igång skrivandet igen. Börjar med ett inlägg som borde lagts upp redan tidigt i somras, men du vet själv hur hårt tummen sitter ibland.
I alla fall, Converse har kommit med en bride collection. En söt och gräddvit sko som säkert kommer göra succé bland lite mer praktiska brudar.
För att marknadsföra kollektionen vände sig byrån till landets bloggare. De fick världens sötaste DM i form av en ringask. Men det som såg ut som en förlovningsring var istället en nyckelring i vilket den lilla skon satt fast i.
Om det blev många blogginlägg? You bet!

Brudiga kramar
//Nina

söndag 22 september 2013

Än är inte bloggen död

Jag har bara vart osedvanligt lat.
Bättring pågår.


Slöa kramar
//Nina

onsdag 26 juni 2013

Think small. Think clean.



Då.
Och nu.

Små kramar
//Nina

Om Cecilia Hagen, Nigella Lawson och ett tips till Expressen.

Många upprörda röster har stormat angående Cecilia Hagens krönika om kvinnovåld och Nigella Lawson. Med all rätta. För Cecilia Hagen har inta bara skrivit en urkass krönika där hon råpissar på kvinnan som, enligt Hagen, ”slickar sensuellt på sina fingrar så fort möjlighet gives, hon blinkar mot kameran, hon frossar vällustigt i smör och grädde, hon putar med brösten och trutar med läpparna”. Hon har också givit svensk journalistik ett äkta tantansikte helt utan begåvning.
För om syftet faktiskt var att upplysa om att saker och ting kan "vara nästan precis tvärtom och att allt kan hända", ja då har hon misslyckats totalt. Fokus ligger inte i närheten av det hon vill ha sagt. Istället ödslar hon ord efter ord på att framställa Nigella som en markatta som förför hela världen. Om Hagen verkligen hade något att säga, varför ens dra in Nigella Lawson i krönikan?

Jag blir äcklad av hennes ord och rädd för hennes åsikter. Hagen målar upp sig själv som den bittra lilla gumman som muttrar om att tjejer med korta kjolar minsann får skylla sig själva om de blir våldtagna. Eller att TV-kockar som sensuellt slickar på sina fingrar får stå ut med ett strypgrepp eller två. Och hon, Hagen alltså, ska vara en av våra mest kända journalister?

Du vill säkert bara gott, Hagen. Och Expressen menar säkert inget ont. Nä nä. Men tänk då för fan på vad ni släpper ut i tryck. Lågvattenmärken och texter med tvivelaktigt innehåll är väl ändå ingenting som gagnar någon?

Vill avsluta med ett tips till Expressen: Se er om efter någon som slickar sig om fingrarna och som sedan skriver texter med intressant innehåll.
Det finns skribenter och journalister som kan skriva med fokus på det de vill ha sagt. Som engagerar läsare och som får folk att både tänka och känna. I bästa fall även agera.
De kanske inte har fått Stora Journalistpriset. Kanske har de inte gått både på Handelshögskolan och Journalisthögskolan. De har eventuellt inte heller vunnit På spåret. Med all säkerhet har de inte arbetat på Expressen sedan 1973. Men de kan skriva så att folk förstår vad de vill ha sagt. Och den förmågan verkar i alla fall inte Cecilia Hagen ha.

Krönikan i sin helhet: Bara ett par månader efter makens död flyttade Nigella ihop med en vän till familjen
Försvarstalet, skrivet av Thomas Mattsson: Om kvinnovåld och engagemang
Andra som skrivit om samma sak: Fatou, Skånskan.se, Feministisktperspektiv.se, Kwasblogg, Enligt Ellen och Johannes.

tisdag 25 juni 2013

Om vi ändå vore lite mer indiska av oss


Världen kommer aldrig bli helt rättvis. Men om vi tänker och agerar mer som denna underbara man kan den åtminstone bli ett helt ok ställe att hänga på.

Kärlek och kramar!
//Nina

lördag 22 juni 2013

Så jäklans briljant

Det är inte mycket som slår umgänge med finaste vännerna. Speciellt inte i kombination med en idè som går att använda, vrida och dra på - ett bra tag framöver. Slår man ihop de båda ingredienserna blir det kletigt, rinnigt och oerhört sockrigt. Det blir Coca Cola och deras kampanj Share Happiness. Lika enkel som briljant.

Sockersöta kramar
//Nina

fredag 21 juni 2013

Vill att du har det bäst


Det har vart lite skralt ett tag med inlägg. Lovar bot och bättring. Men inte idag. Idag ska du bara ha det väldigt gött.

Midsommar kramar
//Nina

måndag 10 juni 2013

söndag 9 juni 2013

Storslagen idè om bajs


Vi kan alla enas om att hundbajs är äckligt. Men nästan ännu äckligare är de hundägare som tror att just deras hunds avföring är ett litet pittoreskt inslag i andras vardag. Beslutet att lämna kvar den bruna högen på gräsmattan, trottoaren eller vart hunden nu behagat lämna kvar sina rester är inte annat än vidrigt. Storvidrigt.

Men hur gör man då för att få dem att inse sina klavertramp? Jo, man kan till exempel göra som i den spanska staden Brunete. Där är stadens gator numera mycket renare tack vare 20 volontärer och påhittade ”Lost And Found”-paket.
Och därmed kan McCann sätta ytterligare en fjäder i hatten. Storartat.

Stora kramar
//Nina

tisdag 28 maj 2013

Dove Real Beauty Sketches


Orka se hela filmen för det här är bra. Riktigt äkta kanoners bra. Finns liksom inte så mycket att säga om det.

Vackra kramar
//Nina

måndag 27 maj 2013

Slutdaltat

Att IFK Göteborg vann Svenska Cupen i går är så klart helt vansinnigt underbart. Glad till kropp, själ och hjärta och stolt som en moder. Men fan alltså. Det finns vissa individer som gör att jag sätter glädjen i vrångstrupen. Individer som inte har något sant hjärta för landets vackraste klubb. Individer som inte förmår att tänka särskilt långt alls. Allra minst på andra än just sig själva. För hur kan man vara så korkad att man tänder bengaler? Att dessutom kasta in en tänd bengal i en folksamling är bara så lågt att det inte ens finns ord för det. Vissa av dessa individer hävdar med bestämdhet att de gör allt för klubben. Att klubben är deras liv och yadda yadda. Om det verkligen hade vart sant, det de säger, då skulle de för tusan inte riskera att störa spelarna, ge klubben dyra böter och taskigt rykte. Det hade de verkligen inte.

Om samma individer hade slängt in samma bengal på en restaurang istället, då hade de åkt dit så det visslade om det. Så varför dalta med dårfinkarna bara för att de gör bort sig på en fotbollsarena? Alla vi andra, vi som faktiskt älskar vår klubb, nöjer oss inte med att de blir dragna i öronen. Den dagen de får samma straff som de skulle få utanför arenan, då är vi nöjda. Men framför allt är vi, spelarna, domarna, bollpojkarna, maskotarna och övrig arenamänniskor trygga. Och det är väl för tusan det minsta man kan begära när man går på en fotbollsmatch. För glöm inte. En arena är ingen självständig stat utan lagar och där dårar får härja fritt. Sist jag hörde efter så går samtliga svenska arenor fortfarande under svensk lag. En arena är däremot en utmärkt plats för IFK Göteborg att glänsa på. Att ta tre poäng, att vinna Svenska cupen och att återigen vinna Allsvenska och ta hem guldet dit det hör hemma. En utmärkt plats.

Läs mer på GP, nyheter 24, fotbolldirekt, Aftonbladet och på IFK Göteborg:s hemsida.

Guldkramar
//Nina

söndag 26 maj 2013

Ett luftburet Tihi


Ingen som har sett filmen med prinsessan Maddde och hennes karl där de berättar om ringbytet kommer väl någonsin att glömma "tihi". Det lite löjliga och oskyldiga fnittret blev något vi alla kan skoja om i tid och otid. Några som tagit vara på tihiet är Norwegian. Men de gör det inte klumpigt och dumt utan med relevans. Bra tycker jag. Vad tycker du?

Fnitterkramar
//Nina

tisdag 21 maj 2013

Håll ut


Håll ut, nya inlägg kommer. Lite tjockt om tid bara.
Väntkramar
//Nina

tisdag 14 maj 2013

The Glad Tent


Vi som har vart på festival vet hur det ser ut efteråt. Och det är då ingen vacker syn. Kanske det här kan vara början på slutet på just det problemet?

Helt rena kramar
//Nina

100% varumärke


Fullkomligt älskar när ett varumärke blir något mer, något större, än just bara ett varumärke. För det är när varumärket fylls med något meningsfullt som det verkligen börjar hända saker. Det ger en känsla av självsäkerhet, äkthet och förtroende. Det blir något som lockar, inspirerar och något man gärna vill vara en del av. Ett varumärke som är sig själv till 100% och som hellre delar med sig än skriker ut produktfördelar, det är ett varumärke som kommer få en lojal kundkrets och go skara fans. Det är så man blir älskad och uppskattad, till maximal procentsats.

Fler inspirerande människor hittar du på sharpie.com


Maxade kramar
//Nina

söndag 12 maj 2013

Solrosen, Stendahls och Barnkonversationen

Det kom ett mail. Och med allvarsamt hjärta får du ta del av det, ord för ord.
Mailet lyder så här:


Att veta att pappa har begått våldsbrott, att veta att mamma ljuger om att pappa är ute och reser fast att han egentligen sitter i fängelse, att varje dag gå och hoppas på att mamma skall komma hem är känslor som är svåra att hantera för barn. De känner sig ofta ensamma, utanför och har många frågor. Inte bara för att barnen ofta känner en saknad, utan för att det är ett tabubelagt ämne som är svårt att prata om. Därför startade vi #Barnkonversationen.

Med utgångspunkt i FN:s Barnkonvention, att sätta barnen och deras behov i första rummet, vill vi lyfta ämnet och skapa en dialog mellan barn och vuxna utifrån barns tankar och funderingar. Och framför allt vill vi visa att det finns många fler som bryr sig och som kan hjälpa när föräldrarna inte finns där.

Med start den 8:e maj och två veckor framåt lyfter vi fram 14 frågor från 14 fantastiska barn av de totalt 30 000 barn i Sverige som är i behov av Solrosens stöd. Frågorna ställs genom korta filmer, en varje dag, på www.barnkonversationen.se. Här kan allmänheten gå in och svara och skicka frågan vidare via Facebook, Twitter och Instagram. På så sätt kan alla visa sitt personliga stöd och hålla konversationen levande. Se första frågan här från Anna, 6 år.

Barnsliga kramar och en puss till Stendahls
//Nina

onsdag 8 maj 2013

Robinsonjuice ger blöta ögon


Sällan tar en reklamfilm tag i hela själen och fuktar ögonen på mig. Men den här filmen är ett undantag. Säger bara, Robinsonjuice jag ska köpa flera ton liter av dig!

Blöta kramar
//Nina

TV-tipset


Tack alla nördar och erat nördei för att ni gör livet lite mer intressant. Utan er skulle vi aldrig få veta de där intressanta detaljerna om sådant vi knappt vet vad det är. Vi skulle heller aldrig få glädjas åt er kunskap och ert engagemang. Vi skulle aldrig få se fantastiska program som till exempel Den stora ölresan.
Och det hade faktiskt vart en smärre katastrof.
Se hur Jonas ”Steken” Magnusson i sakta mak rullar runt genom öl-Europa, slår hål på myter, pratar marknadsföring av öl och träffar underbara människor runt om ölglasen. Tacka sedan världen för att nörderi får blomma och synas.
Skål på er kamrater!

Se alla tre avsnitten här.

Öldränkta kramar
//Nina

Liseberg, del 2

Ok goa vänner. För att förtydliga mina åsikter (se inlägget Ett inlägg garanterat fritt från fakta men med en hel del missnöje) om Lisebergs senaste reklam kommer här text, saxat direkt från Liseberg.se.
Under Affärsidé:
Liseberg är till för alla – inkluderande och tryggt.
Med entusiastiska och engagerade medarbetare skapar vi varaktiga relationer med våra gäster, som leder till en solid verksamhet.

Under Värdeord:
Lisebergs värdeord beskriver vad som ska forma verksamhetens kultur. Samma kultur som är bärande i relationen till kollegor och medarbetare ska bygga relationen till gästerna.
Säkerhet

Omtanke

Kvalitet

Glädje

Kreativitet

Att då ha kommunikation som gör anspråk på att vara kaxig och ge dålig magkänsla tycker jag rimmar illa. Jag undrar lite vart "Liseberg är till för alla" och "omtanke" kommer in i kampanjen. Och det är väl egentligen en fråga direkt ställd till Forsman & Bodenfors.

För trevlighetens skull passar jag på att säga att jag är inte arg och bitter. Mest bara nyfiken. Och en smula kritisk.

Gröna kramar
//Nina

tisdag 7 maj 2013

Tack så in i bänken!

Tack vare er, varenda en utav er, har The Girls Of Florida fått vind i seglen och spruttat i upp på topp 15-listan av fristående bloggare inom kommunikation, reklam och PR. Smått magiskt och helt och hållet görsköj.
Att ni överhuvudet taget orkar läsa allt mitt dravel och tjöt. Att ni år efter år hänger med och diskuterar, säger till när jag tycker dumt och som hyllar mig när jag blottar hjärtat. Helt PIIIIIIP otroligt.
Älskar er alla och tackar er av hela mitt hjärta, min själ samt med det förstånd jag har kvar.
Det är vi som är The Girls Of Florida.

Fullständig lista (rankad av Cision):
Jardenberg Unedited
Paul Ronge Media AB
Doktor Spinn
Ronnestam.com
Bisonblog
Fyra Nyanser Av Brunt
The Jennie
Nota Bene
Per Vikström @ Internet
Sociala Medier
Nikke Index
The Girls Of Florida
Communication By Markus Welin
Kommunikation Och Påverkan 2.0
Gilla Kommunikation


Kramar till alla!
//Nina

Dagens smartaste


Här har några verkligen tänkt till och gjort, kanske, årets viktigaste kampanj. Kan vi räkna med många copycats på den idéen tro?

Smarta kramar
//Nina

måndag 6 maj 2013

Men det händer bra grejer också


Allt är inte girighet, snor och dumhet. Se dig omkring och upptäck de som gör något gott för mänskligheten. Det behöver inte vara stora, dyra och avancerade kampanjer, det kan lika väl röra sig om små projekt och engagerade medmänniskor.
Som tillexempel FB-gruppen Hej.
De beskriver sig så här:
Ett superkul och superenkelt projekt som går ut på att riva murar och skapa möten genom att helt enkelt skaka hand.
Vi söker nu efter glada och sociala personer ur minoritetsgrupper som t.ex. araber, semiter och somalier som vill samlas två och två på Drottninggatan / Sergelstorg under några lördagar, och skakar hand med förbipasserande. Temat är glädje och öppenhet.

Är du intresserad av att medverka eller hjälpa till så mejla genast till
info@rottweilermedia.se

Ja men då så. Join!

Kan inte låta bli att även visa ett inlägg från Hej-sidan. En musikvideo från Berlin som ger en helt rätt magkänsla och som får mig att tänka: jovisst tusan händer det bra grejer i vår värld. Också.




Väldigt bra kramar
//Nina

Ett inlägg garanterat fritt från fakta men med en hel del missnöje


Lisebergs kampanj för deras Glada barngaranti har ältats på många olika håll. Många är upprörda och samtidigt tycker några att de som tar illa vid sig är alldeles för lättsårade. En och annan har skrattat och anser kampanjen har humor.
Personligen tycker jag hela kampanjen ger en fadd smak och jag tänker inte alls att nöjesparken verkar vara ett paradis för barn. Tycker snarare att de verkar gå med på vad som helst som Forsman & Bodenfors ger dem. Och det utan att tänka på hur deras varumärke ska uppfattas.
Och det bekymrar mig.
Men jag är också en smula fundersam över vad som händer där inne hos F&B. De som alltid brukar vara så bra på att göra reklam med smak av snällhet och ödmjukhet. Precis sådant som det annars brukar råda stor brist på. Men nu har de två gånger på rätt kort tid avfyrat inte mindre än två riktiga fisrykare. Det de både kampanjerna (Tommy "Black" Nilsson och nu då Liseberg) har gemensamt är en uppstudsighet och respektlöshet som är väldigt missklädsam.
Får känslan av att det är två unga pojkar, de har nyss avslutat sina studier på Bergs och nu fått höjdarjobbet på landets ledande byrå. De tänker mer på uppmärksamhet än på kunden (för nej, all uppmärksamhet är inte bra uppmärksamhet) och något säger mig att de hellre ser sina namn i Resumé än bra försäljningssiffror hos kunden.
Har inga som helst underlag för mina påhopp. Men det är så jag uppfattar verken. Hoppas så klart att jag har helt fel och att alla inblandande uppnår någon form av arbetslycka.

Jag har själv visat mapp på den nämnda byrån. Fick träffa mycket kunnig och trevlig personal men det som har stört mig sedan dess är vad en utav dem avslutade mötet med "Du är en bra rubriksättare och har bra tankar men du kommer få svårt att få jobb med tanke på att eleverna från Bergs kommer med välgjorda case-filmer när de söker jobb".
Är det kanske precis det vi ser resultatet av nu?

Om det är denna utveckling som reklambranschen möts av vill jag hellre införa en Glada arbetslösagaranti än att fortsätta som copywriter.

Garanterat glada kramar
//Nina

Respekt oavsett klubb

Det finns stunder då lagtillhörighet läggs åt sidan för en stund. När AIK-målvakten Ivan Turina tragiskt gick bort förra veckan var ett sådant tillfälle.
Klubbar, spelare och fotbollsälskare visade sympati och sorg. För när livet plötsligt får ett drastiskt slut och när allt blir kaos - då spelar val av klubb inte längre någon roll. Och i allt det hemska finns det en tröst och något fint i det just det. Vi är alla människor och utan varandra blir det svårt att ens kunna skapa ett enda lag.

Inför kvällens match mellan AIK och IFK Göteborg hade jag hoppats på att vi verkligen skulle få smaka på respekt. Respekt för Ivan, för hans familj men också supportrar emellan. Givetvis med kämparglöd på plan men för övrigt: respekt.
Var lite rädd för att detta inte skulle uppnås eftersom Black Army lagom till dagens datum tagit fram en ny Hata Göteborg-tischa. Så osmakligt att jag saknar ord. Men medborgare med hjärtat på rätt på rätt ställe sa ifrån och tröjförsäljningen är idag inställd.

Hoppas nu innerligt att alla tar sitt förnuft till fånga och även ställer in hat-ramsor och annat trams.
I kväll är det två lag med en sorg.
Respekt för det.

Kram
//Nina

fredag 26 april 2013

Spinnande hästar




Avia, motoroljan som får dina hästar att spinna. Ja det finns inte så mycket att säga om det egentligen. De är helt enkelt skitbra.
Enkelt budskap, snyggt arbete och rena. Bara att ta på sig avisrocken och buga djupt för tyska Serviceplan.

Spinniga kramar
//Nina

måndag 22 april 2013

Idag har alla göteborgare namnsdag


Grattis alla Glennisar, i dag är det er dag. Fira ordentligt och skål från mig.

Glenniska kramar
//Nina

Så Gud skapade Änglarna


Tre fyra tårar och tusentals med hårstrån som ställde sig givakt. För det här är storslaget och gör mig ofantligt stolt över att tillhöra det vackraste som finns inom svensk fotboll.
Dear Friends, ni har för alltid erövrat min respekt. Och Änglarna, ni har mitt allt.

Nu tar vi hem guldet dit det hör hemma.



Så himla stolta kramar
//Nina

fredag 19 april 2013

Telefonsex 2.0


Det är inte helt ovanligt att den ena partnern i ett förhållande drar i väg för att arbeta utomlands, åker på en tafflig konferens eller studerar på annan ort. Kan så klart vara gött att basa själv i hemmet. Men ack så trist att vara utan någon att pilla på. Men det problemet är nu ett minne blott tack vara Durex Australiens "Fundawear". Uppfinningen har klart tagit telefonsex till helt andra höjder.

Pirriga kramar
//Nina

Äventyra vänskapen och drick bärs efteråt


En riktigt polare kan man lita på precis hela tiden. Det finns alltid plats på soffan och du kan ringa mitt i natten utan att behöva skämmas. Det finns alltid plats vid matbordet och du kan alltid räkna med två hjälpande händer. Det finns alltid en stund över och du kan alltid låta munnen tjabbla på utan risk för skvaller. Det är fina grejer det.
Men skulle du utsätta din vän för Carlsbergtestet? Tveksamt säger jag. Men så är jag ju också en riktigt kamrat utan jättemycket äventyrslusta.


Kompiskramar
//Nina

Absintsynth



Det låter lika stört som när en berusad försöker spela på såg och det är fullkomligt briljant. DamagedMeat hävdar att han redigerade den här videon medan han var "helt berusad", och det tvivlar jag inte en sekund på.
Gôtt mos är det i alla fall.

Nyktra kramar
//Nina

torsdag 18 april 2013

Tjejer på dass


Ska villigt erkänna att filmen fångade ögat första gången jag såg den. Och visst är det rätt stört, för den visar ju inget konstigt egentligen. Tjejer på dass. Det är ju en vardaglig händelse Om man är tjej och då och då måste tömma sig på kiss, bajs och mensblod. Och det är just mensblodet som här får vara precis så som det brukar vara (får man anta. Det är, tack och lov, ingenting av det som visas).
Annars blir vi matade med blod som är urvattnat blått. Och där tjejerna är så perfekta att ilskan slår rot. De yogar, klär sig i vita kjolar och sover gott trots att blodet sipprar mellan benen.
Så gött jobbat på Momentum och Jesper Ericstam (Social Club) och bra gjort av Libresse att ni tar av hängslen och livrem. Tycker det är fint att ni kommit till insikt att tjejer på dass både är mulliga och smala, glada och ledsna och blodet inte behöver visas.

Men vad som är ännu göttigare än filmen är så klart själva musiken.

Härliga Lulu and the Luvvers med Shout. Så satans rivig!


Oblodiga kramar med sväng

//Nina

lördag 13 april 2013

Ge oss pole dance i OS.


Det må vara spännande med tjejer som ägnar sig åt att åla, puta och jucka och inget fel i det. Men tjejer, här har vi två män som visar att pole dance verkligen hör hemma i OS. Jisses Amalia, jag är djupt impad.
Men ta inte illa upp pole girls, ni är fantastiska ni med (och rätt spännande också).

Polekramar
//Nina

onsdag 10 april 2013

Join the dark side


Reklam vars innebörd är rädda världen, utplåna dumma människor eller låt alla djuren för evigt skutta i grönska har en sak gemensamt: de är väldigt sällan roliga.
I hopp om att vi ska bli tokrädda är det inte helt ovanligt framtiden målas i skräckens färger och torterade djur fläks upp till höger och vänster.

I bästa fall hoppar någon över skrämselpropagandan och gör istället något snyggt i Photoshop.

Men i allra bästa fall får kreatörerna faktiskt göra sitt jobb. Och då kan det faktiskt bli så här bra.
För visst känns det lite mer lockande att släcka lampan när självaste Darth Vader ber om det?

Svarta kramar
//Nina

söndag 7 april 2013

Alla till Ullevi


En evighetsväntan och en längtan större än ett världshav är snart över. Om cirka 2 timmar sjunger vi tillsammans och gläds åt att den blåvit kamratskapen. Snart. Mycket snart blåser domaren i pipan och årets hemmapremiär sprakar loss.
Äntligen.

Kamratkramar
//Nina

tisdag 2 april 2013

Gilla, dela & försvinn


Det här inlägget vänder sig till dig som ansvarar över ett varumärke på Facebook. Du som sitter där och hittar på käcka gilla & dela-tävlingar om dagarna som om det inte fanns någon morgondag.
Till dig vill jag bara fråga en sak: VAD HÅLLER DU PÅ MED?

För inte nog med att du pular med olagliga tävlingar som strider mot Lotterilagen, tävlingarna saknar ju dessutom helt grund för sin existens.
För hur tänker du? Att det är görabra för ditt varumärke att en massa människor som egentligen inte bryr sig ett skvatt om dig ändå tvångsgillar din FB-sida? Varför då? Vad vinner du på det? Det enda som händer är att du förvandlas till ett själsligt spam.

Tänk i stället på vilka du vill kommunicera med och varför. Vad får dina fans för att de gillar din sida? Hur kan du vara intressant och fördjupa relationen med dina kunder?

Att finnas på Facebook är inget tvång. Men finns du där ska du finnas där av en anledning. Och den anledningen bör inte vara att du ska skräpa ner alla flöden med en massa tramslotterier till höger och vänster. Ta istället vara på dina kunder och vårda dem. Det brukar du väl ändå tänka på i andra sammanhang?

Facebook och andra social medier kan vara din främsta tillgång i din marknadsföring. Här har du chansen att lära känna dina kunder och de dig, här kan du sprida ditt budskap utan att det behöver kosta skjortan. Men se till att göra det under ordnade former. Bakom all marknadsföring bör det ligga en tanke, en idé och en känsla. Så även på Facebook. Och jag kan lova dig att alla varumärken jag följer som kör en gilla & dela-tävling kommer försvinna i rykande fart från mitt flöde.

Det var allt jag hade att säga dig som sitter med ansvaret i knät. Tack för din uppmärksamhet.

Gillakramar
//Nina

tisdag 19 mars 2013

En sågning av det ni älskar

Tommy Nilssons påstådda namnbyte spred sig likt en skogsbrand i Australien. På Facebook delades artikeln hej vilt och, åtminstone i mitt födde, skrattades det ganska rått åt det nya namnet – Black. På Twitter var det mest spekulationer. Vad gör han reklam för? AIK var en het kandidat men framåt eftermiddagen lutade det åt Marabou Black.
Det var en viralspridning som heter duga och när denna dag påbörjades var det nog få som missat nyheten. Åtminstone av de som är aktiva på Facebook och/eller Twitter.
Så långt allt väl.

Idag kunde vi slappna av och några kunde stolt säga "vad var det jag sa?". För nu kom svaret: Marabou Black. Måste säga att det kändes lite snopet. Happ. En choklad med lakritssmak. Jag förstod först inte kopplingen men det beror enbart på att jag helt har missat att Marabou Black har kommit, gått och nu ska komma tillbaka till butikshyllan (eller om den legat där hela tiden). Precis som Tommy Nilsson himself.

Några saker som stör mig med den här pr-cupen ni alla älskar är:
Tommy Nilsson är för mig en väldigt ointressant artist. Att han väljer att kalla sig för Black rörde mig inte i ryggen. (ja, det är mitt problem. Alla ni andra verka tycka det var av högintresse)

Enligt Forsman & Bodenfors, som ligger bakom hela PR-tricket, beror spridningen på att Tommy är folkkär. De säger "Många fick nog en känsla att det var konstigt att se honom på det här sättet och med det här namnet."
Så kan det säkert vara. Men kanske snarare att folk tyckte det var så konstigt att det var helt ok att skratta åt Tommy. Göra honom till ett skämt. Och tittar man på bilderna säger de samma sak. Stylingen/sminket känns rätt klantigt.

Var det verkligen av respekt och någon form av kärlek som man gjorde så här med Tommy? Känns mer som att han får världens fetaste töntstämpel och som att han fick gestalta den ensamma och mobbade eleven på en skolgård full av elaka barn. Inget som ger chokladen en positiv stämpel.

Lockar Tommy Nilsson till att äta choklad? Inte för mig. Snarare tvärtom. Allt jag tänker på är en medelåldersman som ser ut att vilja vara ung och farlig. Ni vet en sån där som på ett konstlat sätt säger fett och ballt.

Tänker också att Tommy Nilsson kanske saknar rampljuset och valde mellan Maraboureklam eller medverkande i Mello. Kanske det sistnämnda stämmer in mer på en folkkär artist?

Visst är det kul när folk kan bjuda på sig själva. Dessutom lär mannen i fråga fått en rejäl slant för det. Frågan är om han hör alla skratt bakom ryggen?

Så tyvärr. En PR-kupp med Tommy Nilsson skänker ingen vidare god smak. Däremot ett bevis på styrkan i sociala medier.

Kladdiga chokladkramar
//Nina

Läs mer här: Resumè, GP, Expressen, SVD, DN och Dagens Media.

söndag 17 mars 2013

Fight for Everyone


När The Leisure Society får säga sitt blir det mys för öronen och hallon för ögonen.
Så kan det gå.


Alla kramar
//Nina

fredag 15 mars 2013

Tankar till de gamla

När vi är små och under vår tid som barn är vi i ett extremt behov av att någon stabil vuxen tar hand om oss. Ger oss kärlek, trygghet och omtanke.
Förhoppningsvis växer vi upp. Vi klarar oss själva och kan i vår tur ge kärlek, trygghet och omtanke till någon annan.

När vi sedan blir äldre och sjukare kommer vi tillbaka till ruta ett och behöver återigen den där stabila vuxna som tar hand om oss. Inga konstigheter.

Men varför är det då så många äldre som gråter om nätterna för att blöjan är nerkissad, som inte får tillräckligt med hjälp utan ligger hemma och mest bara väntar på döden. Och varför är det då så många äldre som sällan eller aldrig har någon att dricka kaffe med i lugn och ro?

Varför är det så svårt att bygga större kollektiv, som inte känns som ett sjukhus, där äldre i behov av viss vård och hjälp kan bo för en skälig penning.
Varför är det så svårt att anställa lämpliga människor vars uppgift är att se till att de äldre har det bra?
Varför är det så svårt att prioritera och ta hand om dem som en gång har tagit hand om oss?
Varför är det så svårt att inse att även äldre behöver fylla sina kvarstående dagar med kärlek, trygghet och omtanke?


Väldigt gamla kramar
//Nina

torsdag 14 mars 2013

fredag 8 mars 2013

Att trampa på de HIV-smittade och alla världens kvinnor


Nanna på Sveriges Radio är arg. Hon är piss off på alla män som idag har grattat en eller flera kvinnor då det som bekant är Internationella kvinnodagen. Radioinlägget har idag fyllt mitt FB-flöde och folk är lysriska. De tycker Nanna är en klok och smart kvinna. Det är hon säkert också. Men inte just idag. För idag har Nanna kläckt ur sig det dummaste jag hört på länge. För enligt Nanna är ett grattis den 8:e mars som att säga till en hiv-smittad på Världsaidsdagen.

Men vi backar tillbaka lite, till argheten.
Måste folk bli arga hela tiden och på allt? Att du blir skitförbannad på någon som kallat dig för hora är helt i sin ordning. Den människan ville dig inget gott utan är för korkad för att veta bättre. Så rasa på.
Men om någon faktiskt enbart vill vara snäll. Ge dig uppmuntran och berätta att hen tycker om dig, är det då ok att bli arg? Att säga grattis betyder att han eller hon tycker att du är värd att firas. Att du är något värdefullt. Det kan du väl ändå inte bli butter över?

Jag förstår vad du menar, Nanna med flera. Kvinnodagen finns för att uppmärksamma problemet med att kvinnor inte får samma villkor som männen. Det är viktiga frågor som inte bör tramsas bort.
Men vad gör det om det finns män som även passar på att fira kvinnan? Gör det någon skada verkligen?
Med kärlek och respekt kommer vi nå jämställdhet, även om det tar ett tag. Att gapa, sura och skälla kommer däremot inte leda oss framåt. Snarare tvärtom.

Så hoppar vi fram igen då till själva uttalandet. "Som att säga grattis till en HIV-smittad på Världsaidsdagen".
Hur tänkte du här? Att vara kvinna är en fröjd. Att vara HIV-smittad är rena motsatsen.
Genom det oerhörda osmakliga uttalande säger Nanna att vara kvinna är lika hemskt som att vara HIV-smittad. Det är jag rätt övertygad om att inte en enda HIV-smittad håller med. Och inte jag heller. Tycker det är gött och fint att vara kvinna. Inte alls som att få ett livsfarligt virus, bli allvarligt sjuk, se människor bli rädda för mig och sen slutligen dö.

Låt oss både fira kvinnor och lösa de jämställdhetsproblem som finns. Och låt oss göra det utan att höja rösten, utan att kalla kvinnan dödssjuk och utan att trampa på andra.
Det tycker jag är värt ett grattis – alla dagar.

Länk till radioklippet.

Internationella kvinnokramar
//Nina

torsdag 7 mars 2013

Är det nu vi fått nog?


Är det nu vi vägrar ta mer skit? Är det nu vi kommer säga ifrån? Är det nu det kommer att hända?
Är det nu, män som kvinnor, kommer börja behandla varandra med respekt? Är det nu vi kommer ställa upp för varandra? Är det nu vi kommer reagera och stå upp för varandra?

Är det nu vi har fått nog?
Jag hoppas det.


Är det nu du får en kram? Ja det är det!
Kram
//Nina

söndag 3 mars 2013

Reklam är livsviktigt


En del kampanjer är ruskigt roliga. Andra så snygga att ögonen torkas ut. Och inte ska vi glömma av de välskrivna som rör om bland dina nerver, de smarta som skakar om sinnet och de informativa som släcker törsten av kunskap.
Men sen finns det de som mer eller mindre är livsnödvändiga. Som den här stortavlan från The University of Engineering and Technology i Peru. Deras byrå MAYO DRAFT FCB Lima har lyckats ta fram den första reklamskylten som producerar dricksvatten av luftfuktighet. Hur bra är det inte det på en skala?

Frågar du mig är detta ett praktexemplar hur bra det kan bli när hjärtat och medkänslan får vara i det kreativa skapandet. Då behöver det inte vara särskilt roligt eller snyggt. Bara vara väldigt väldigt välbehövligt.

Viktiga kramar
//Nina

onsdag 27 februari 2013

Män i rymden kan stanna precis där de är.




Sin gamla vana trogen brassar Axe på med ultramycket manlighet och små donnor som faller som furor. Det är deras grej och så även denna gång.
Kan tycka det är lite småkul att det går omkring en astronaut, bara så där. Men är vi inte oändligt trötta på kvinnfolk som bara kärar ner sig i den snyggaste, coolaste och manligaste? Film efter film. Kampanj efter kampanj.

Att låta tjejerna vara korkade och ickesjälvständiga är ett mycket gammaldags sätt att se på oss. Knappast något som den så kallade moderna mannen vill liknas vid. Kanske dags att komma på något nytt?

Sen är det ju helt rubbat att man kan vinna en rymdresa. Helt rubbat tokigt. Men kul. Och så länge vinnaren tänker som Axe- ledningen kan de ta och stanna i rymden tills de kommit på bättre tankar.

Omanliga kramar
//Nina

måndag 25 februari 2013

Dumhet förvånar fortfarande


Det finns särskilt två saker man aldrig slutar förvånas över.
1. Bedragares fräckhet och uppfinnesrikedom
2. Människans dumhet


Det verkar inte spela någon roll hur många uppmaningar, skräckhistorier och artiklar vi matas med. För tro tusan att det finns de som ändå tror blint på att de ärvt en miljard pund av någon de aldrig hört talats om. Om de bara skickar sitt kortnummer kommer lyckan le mot dem tills döden anländer. Om de bara skickar vartenda lösenord de kan så kommer världsfreden, hälsa och evig rikedom som ett brev på posten. Plus att deras gamla döda faster kommer skicka en hälsning och berätta vart den borttappade vanten ligger.

Men hur dum du egentligen är så kan du väl komma ihåg en enda sak. Kan du inte affischera på ICA med det du delar med dig av till hela Internet, ja då är det bara att lägga ner.

Ja, då är världen berikad med ytterligare en ”håll koll på dig själv på nätet-uppmaning”. Förvåna mig nu och sluta skicka runt ditt kontonummer och dylikt.

Odumma kramar
//Nina

måndag 18 februari 2013

Kärlek i miljövänlig förpackning



Ibland blir jag såld på en gång, blir kär och tänker åhhh. Det ser så snällt ut, de pratar så vettigt och allt är en lagom mix av humor och allvar. All min motståndskraft förintas. Måste. Köpa. Alvedon. Och det med detsamma.

Sen tänker jag att hur bra alvedonförpackningen än är, hur bra är Alvedonpillren när de kommer ut i våra avloppssystem? Har inte en aning. Men förmodligen skulle vattnen vara bättre utan. Blev jag tråkig och alltför rädd om miljön nu? Okejjrå.
Jag säger inte ett ont ord om Alvedon mer. För den här filmen, den är superb! Men framför allt för att de tar fasta på en mycket viktig detalj. Även de små små insatserna spelar roll. Det är bland annat det som gör mig så kär.

Miljövänliga kramar
//Nina

torsdag 14 februari 2013

En dag för alla hjärtan och andra organ


Behöver väl knappast påminna dig om vilken dag det är idag. Däremot kanske jag behöver påminna om donation. Så att ditt hjärta och andra organ kan fortsätta att ticka hos en medmänniska, den dagen du gjort ditt. Passa på anmäl dig på donationsregistret på en gång.
Det gör gott, ända in i hjärtat.

Anmälan gör du här: livsviktigt.se

Hjärtliga kramar
//Nina

söndag 10 februari 2013

Folk ska tydligen ge tusan i att arbeta

Jag har nu i en nästan exakt en månad vart arbetslös. En titel ingen människa är värd att ha. Men jag har tur som åtminstone har ett extrakneg. Ett extrakneg som är fantastiskt roligt, kollegorna är de bästa som finns och cheferna är värd alla kramar i hela världen. Så långt är allt väl.

Tyvärr kan jag omöjligt få fler timmar på extrajobbet då vi arbetar med säkerheten under fotbollsmatcher, konserter och festivaler. Sådana festliga tillfällen är begränsade till sommartider plus någon gång då och då resten av året. Med andra ord är det inte ett jobb jag kan försörja mig på. Tyvärr.

Men nu till problemet. Och problemet är inte att jag inte kan försörja mig på extrajobbet. Problemet är istället A-kassan och deras regler.

Som arbetslös får man stämpla i 300 dagar. Av dessa dagar finns det en möjlighet att använda 75 stycken av dem till att stämpla upp en deltidstjänst till en heltidstjänst. När de 75 dagarna är slut har du två alternativ. Antingen jobba vidare på deltidstjänsten och överleva på den lönen, utan hjälp från A-kassan (vilket är ok, du ska ju inte kunna jobba mindre än alla andra men ändå få en ok ersättning). Alternativ två är att du måste säga upp dig på deltidsjobbet och vara helt arbetslös.
Ok, du hänger med så här långt?

Omsätter vi det här till min verklighet blir det så här:
Under en min arbetslösa månad har jag arbetat en kväll. Alltså 3 arbetslösa veckor plus en vecka där 6 dagar var utan inkomst och en dag med inkomst.
Enligt A-kassans regler blir detta 3 hela ersättningsveckor och en vecka där jag arbetat deltid. Alltså drar de 4 av de 75 dagarna under den veckan. I den takten är snart de 75 dagarna slut och jag tvingas säga nej till de jobb jag blir erbjuden.

Detta innebär också att jag måste tacka nej till andra erbjudande som inte innebär minst 5 arbetsdagar alternativt som innebär en så hög lön på få timmar att jag inte behöver stämpla resten av den veckan.

Som arbetslös får jag heller inte dra i gång en hobbyverksamhet, en så kallad bisyssla. För att få en sådan godkänd och kunna stämpla samtidigt krävs det att jag drivit bisysslan i minst ett år bredvid en heltidstjänst. Jag får heller inte tjänat mer än strax under två tusen kronor i veckan på sysslan.
Så om jag under min arbetslöshet lär mig sticka till exempel och sedan sälja dessa tröjor – ja då blir jag av A-kassan. Så får jag verkligen inte göra.

Borde det inte vara så att jag blir av med lika mycket pengar som jag tjänat. Säg att jag säljer en tröja för en femhundring på måndagen. Då borde jag bara bli av med ersättningen för måndagen men inte för resten av veckan. Eller?

Är det så vi människor ska peppas och känna arbetssug? Är det så vi ska hitta arbetslust och kraft? Vore det inte bättre om reglerna såg till att det lönar sig att arbeta, även om det bara skulle vara en dag i veckan?
Att arbeta och alltid göra rätt för sig ska alltid uppmuntras. Det ska inte vara krångligt och snårigt att försöker försörja sig på egen hand. Det är då vi lägger oss på soffan och låter latheten ta över. Det är också då samhället, indirekt, uppmanar folk till att jobba svart samtidigt som de stämplar. Och det är då vi tappar samhällsansvaret. Helt och hållet.

Ge människor en chans och möjlighet till att tänka själva. Med regler som bara skriker nej får vi aldrig något vettigt gjort.

Så vad säger ni, dags att ändra reglerna och försöka få färre ett titulera sig som arbetslösa?

Förändringssugna kramar
//Nina

tisdag 5 februari 2013

Det här med hat, internet och att tappa kontrollen


Det hemska är inte att det är män (och säkert några kvinnor, trots att filmtiteln helt uppenbart glömt dem) som näthatar andra. Jo det är förstås också jätteläskigt och dumt. Men det här är en inte en kamp mellan könen. Det är det igenkännande skriket på hjälp. Mänskligheten som skriker på uppmärksamhet.
För det hemska är att det finns människor som mår så dåligt att de sedan länge tappat kontrollen. Att det finns de som växer upp och blir ett stycke hat. Ett stycke hat, med rätt att näthata.

Om vi, och om samhället, vore bättre på att ta hand om varandra, se varandra och bry oss om varandra.
Om vi skulle göra det ofult att må psykiskt dåligt, vara mindre egoistiska och mer humanistiska.
Om vi hellre skulle hjälpa än att lägga fälleben, om vi kunde bli bättre på att älska och peppa.
Om vi skulle våga ta ansvar, vara ärliga och inse att vi alla är av samma värde.


Kanske skulle vi då hindra både en och tusen nya näthatare från att bli just näthatare.

Icke hatiska kramar
//Nina

söndag 3 februari 2013

Och vad har vi här?

Jo en orgasm som varar i en timme, tjugoåtta minuter och tretton sekunder. Enjoy!


Härligaste kramen
//Nina

fredag 1 februari 2013

Synthens nya stjärna


Det finns låtar som gör en glad, som ger en dansiga ben och som skjuter en massa kärlek omkring sig. Det finns låtar som får öronen att pirra och sinnet att lätta. Och så finns det Untold med Jode. Låten som hånglar upp varenda mun.

Hur som helst, gött jobbat gubbar!
Ladda ner härligheten här.

Inblandde göbbar är framför allt: Dejan Belgrenius och Jonas Kröjtz. Med en hjälpande av: DecoySounds, Christoffer Berg, Playhog Studio (Göteborg), Mandy Parnell & Black Saloon Studios (London).

Synthiga kramar
//Nina

onsdag 30 januari 2013

Nissan - Shitty Weather

Ursäkta men vi gillar vi den här? Tycker vi detta är kul? Eller vad tycker vi?


Frågande kramar
//Nina

Filmer som märks


Som en skev dröm. Ingen kan svaret på hur och varför, och ingen bryr sig heller om de svaren. För det är snyggt och underhållande. Det är påkostat och genomarbetat och fullkomligt helt eget.

Håll med om att Kicks har lyckats. Jag som aldrig brytt mig ett uns om puder, kajaler och skuggor på ögonlock – ja till och med jag är lite sugen på att trilla in på Kicks. Om inte annat så för att få uppleva en skev värld.

Ett PS till er som besöker Kicksbutiker. Är de lika spännande som filmerna skvallrar om?

Helt surrealistiska kramar
//Nina

söndag 27 januari 2013

Gungmannen och ett varumärke av annan karaktär


Så här känns det. Någon på Ogilvy har hittat gungmannen och förmodligen känt ett svung av glädje över dennes passion. Kreatörshjärnan började spinna som aldrig förr men frågan var bara till vilken kund skulle gungmannen användas. För användas, det skulle han. Och tjänas pengar på godhet, det skulle det också göras.
Någon drog kopplingen till ”Open happiness” och tja…där satt den. Eller?

Själv tycker jag att Coca Cola och glädjespridare rimmar illa och att ”Open happiness” mest känns som en efterkonstruktion.
Gungmannen, och andra människor med snällhet i hjärtat, passar så mycket bättre till ett varumärke med samma godhet. Nu blir det bara slibbigt. Och tyvärr inte särskilt trovärdigt.

Gungande kramar
//Nina

onsdag 23 januari 2013

Sagan om säkerhetsfilmen

Vissa personer lyssnar man på vad de än har att säga. Några som inte hör till den skaran är den trötta högstadieläraren, andras arbetskollegor som bara pratar jobb och vad som än kommer från Kent. Och inte att förglömma: flygvärdinnor som mässar säkerhetstal inför varje flygrutt.
Men för att inte alla resenärer ska förgås vid ett flygmissöde, på väg till Nya Zeeland, har några roliga tomtar tänkt till. Och bättre än så här kan väl knappast en säkerhetsfilm bli, för visst lyssnar du?



Säkra kramar
//Nina

onsdag 16 januari 2013

Rösten är hittad


En röst är så mycket mer än orden den bär med sig. Rätt röst skapar knädarr, magi och känslogung. Och nu har jag nog hittat den röst som är den allra bästa. Den tillhör en man vid namn Rodriguez. Om hela hans smått fantastiska liv och själ kan du se filmen Searching for Sugar Man. Klart se- och hörvärd.
Sov gott

Nattliga kramar /Nina

tisdag 15 januari 2013

Framtiden har fått ett namn: Rabash

Reklambranschen är sjuk i huvudet och äckligt gammaldags. Inte sällan är den övergödd av män som styr båten, oftast utan omtanke, välvilja och ödmjukhet. Nej nej.
Egoismen får styra hej vilt i samråd med glittrande dollartecken. Inget samvete som får komma på tal där inte.

Annat som inte heller får komma på tal är medarbetare. Om du inte är av hankön och egentligen är av samma skrot och korn som byråkaptenen vill säga. Vilket innebär att du tar åt dig all ära själv, tvekar inte att slå undan benen för andra och skrattar hejdlöst åt dåliga skämt som plumpt kastas ut ur de styrandes munnar.

Ja, jag är bitter. Den bittraste av alla kanske. Och arg – ja det är bara förnamnet. Men. Jag ger inte upp. Måhända att branschen stinker röv men jag är fortfarande förtrollad över ett riktigt bra reklamhantverk. Det får mig att fortfarande vilja vara en del av den världen. Men då någonstans där både medarbetare och chefer fattat grejen.
På ett ställe som Rabash till exempel. De presenterar sig på följande vis:

"Vi är ett personalägt kooperativ som arbetar tillsammans för det gemensamma bästa. Den andan bär vi med oss i allt vi gör. Rabash formades utifrån idén att våra jobb inte bara ska vara ett sätt att förtjäna vårt levebröd. De ska också spegla våra personliga värderingar. Vi tror att företag kan vara med och förändra – i kampen för en mer demokratisk, rättvis och solidarisk värld."

I mina öron låter det perfekt. Det låter som framtiden. Och det låter som ett ställe där det görs bra jobb. Därför hoppas jag att de får växa sig starka och att allt fler får upp ögonen för människor som vill väl. Som inte agerar som egoismen innanför en byrågubbes väst.

Tack för ordet.

Mycket snälla kramar
//Nina

fredag 11 januari 2013

Genom tidernas bästa

Du som har tillräckligt med musiksmak i kroppen för att veta vem Blixa Bargeld är behöver ingen förklaring.

Om du inte vet vem geniet är rekommenderar jag att du omedelbart tar och kollar det här klippet:


Nu är ni alla med på varför Blixa är som klippt och skuren för att Hornbachs reklamuppdrag.
För det här är verkligen tidernas bästa kombo och de ultimata reklamfilmerna.
Verktygskramar
//Nina

Det här med att vara snäll

Att barn ofta blir förmanade till att vara snälla är inga konstigheter. Men vad händer sen? För alla de som en gång har varit barn växer inte upp och blir snälla vuxna. Långt ifrån.

Orsaken kan så klart vara flera. Men om vi skalar bort de allra värsta. De som misshandlar, mördar och så vidare, det här inlägget handlar inte om dem. Det handlar om helt vanliga Svenssons, kanske din granne, din chef eller kassörskan i din närbutik. Vi har alla råkat ut för dem, de mindre snälla.

Förmodligen mår de apa, är rädda, osäkra och helt otroligt självupptagna. De kan inte diskutera fram en lösning utan gapar och använder fula ord istället. Det är trots allt lättare att skrämma någon till tystnad än att behöva diskutera sig fram och kanske, i värsta fall, ta till sig vad andra säger.
De är oförmögna att inse att alla handlingar får konsekvenser. Däremot är de urbra på att klappa sig själv på axeln för minsta lilla.
De saknar noll medkänsla och tycker förmodligen att de gamla visdomsorden ”behandla andra så som du själv vill bli behandlad” är de töntigaste orden som finns. För de är perfekta. Alla andra är idioter. De luras, manipulerar och beter sig rätt och slätt ovärdigt.

Men vad gör vi åt det? Oftast ingenting. Istället uppmanar vi dem som drabbas av de mindre snälla att stå på sig. Tuffa till sig och säga ifrån. Varför då? De snälla har i regel inte handlat fel (menar snäll i sin rätta betydelse. Inte mesig.). Borde man istället inte säga till den som gjort fel? Det är väl hen som ska bättre sig? Antar att det är av rädsla som vi sällan agerar. Vi vågar helt enkelt inte säga ifrån. Och all respekt för det. Jag vågar inte heller.

Här borde jag lämpligen komma med en lösning, men jag har ingen sådan. Bara en stilla förhoppning om att vi ska sluta peppa snälla människor till att bli något de inte är samt att uppmana till snällhet. Även till människor som inte längre är barn.

Jättesnälla kramar
//Nina

lördag 5 januari 2013

Att fönstershoppa alldeles på riktigt


Att fönstershoppa har hittills varit ett billigt sätt att stilla suget i shoppingtarmen. Billigt och rätt värdelöst. Tack gode gud att tekniken nu har ställt allting till rätta och att fönstershopping numera är precis vad det låter som. Hoppas nu att någon klyftig butik har råd med teknikundret så jag kan köpa mig de senaste skidbyxorna, hatten eller den ursnygga frackskjortan på vägen hem från krogen.

Hur som helst. Go teknik gör vardagen lite roligare. Och det är banne mig inte fy skam.

Smarta kramar
//Nina