Herregud och hans fru. Nu är jag äntligen fri från min radioskugga som jag har befunnit mig i dom senaste veckorna. Internet är tillbaka och det är jag med mina vänner.
Just nu är jag ett vrak. Min axel pajade ihop mitt i ett möte på byrån. Det sa pang . Alla stannade upp för en sekund och ingen förstod att det var en kropp som kunde låta så. Inte jag heller. Så jag låtsades som ingenting tills jag vaknade morgonen efter. Trots mitt arma jag sitter jag hemma och jobbar och sliter. Sådeså. Det som inte dödar härdar, eller "du är väl inte gjord av socker" som min kära norrländska mor skulle ha sagt.
Ojoj, igår gick the girls of Florida till Miami. Dom är grymma dom där killarna. Tack för peppen. Och tack för rosévinet. Varsågod för det vita. Bilder kommer upp snart. Visst Nina? Vi hänger ut alla vi träffar.
Vill också passa på att hälsa pappsen som också har blivit ett fan. Du får lova att inte hålla det vi skriver emot mig bara. Förra gången vi pratade skällde han på mig "ni kan ju inte ha möten hela tiden. Du fattar väl att dom blir less på er".
//Helena
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar