Ja, jag gillar symboler. Det är egentligen precis som logotyper. Det krävs ju en tanke. Eller två, för att förmedla rätt saker. Jag har länge trott att man måste vara ganska... ja, klipsk (chalmersk) om man ska pyssla med sånt. Det känns helt enkelt som en grej som skulle kunna räknas ut med siffor. En bild som ALLA ska förstå liksom. Typ som en radioaktivt avfallsymbol. Det är inte skitenkelt på ren svenska. På en tändare häromdagen fick jag veta att sura barn inte får använda den. Men glada barn får det?
Ursäkta upplösningen. Det är symbolen näst längst till vänster. Jag har inte råd med en så fancy mobil som Nina. Så, håll till godo.
//Helena
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar