Tänkte på döden en gång till.

Jag har funderat lite till. Och så här är det. Jag skrev i förra inlägget om den österrikiska likbilen och har nu bestämt mig för vad jag tycker rimmar illa den.
1. Det blir krock i mitt huvud då begravningsbyråer lever på andras död men jag kan tänka mig att folk hellre saktar farten än blir trafikoffer tack vare/på grund av likbilen. Jag förstår också att begravningsbyrån inte vill ha ihjäl folk men det blir en konflikt i min hjärna. Kan också bero på att jag är en överanalyserande bitch.

2. Reklamen hade blivit tusen gånger bättre utan de helt onödiga orden ”Vi är alltid redo för dig”. Det är orden jag tycker sänker allt till osmakligt. Eller billigt, det går ju gärna hand i hand.

3. Tycker fortfarande att idén vore bättre till Vägverket eller liknande.

Se där ja. Nu står jag någonstans mittemellan och tycker. Som den sanna veliga våg jag är.

Puss på er!
//Nina

Rätt tänkt men fel kund.

I Österrike vill en begravningsbyrå få extra mycket uppmärksamhet och ställer därför ut sin likbil (eller säger man begravningsbil?) utmed en olycksdrabbad väg. På bilen står det ”Vi är alltid redo för dig”. Och det är väl ungefär där det börjar bli extremt osmakligt. Det blir som en blaskig kvällstidning som gärna rotar i både lik och soptunnor för att få ihop till en artikel. Men det är synd för jag vill så gärna tycka om den här kampanjen. Dem vågar göra något annat än fnösketorra annonser med leendes gamlingar som pratar om något vitt arkiv. Men som sagt det blir lite mycket av det goda. Särskilt med tanke på att de vill fortsätta kampanjen med en kalender där lättklädda och med all säkerhet väldigt galanta damer visar kistmodeller. Men det kanske är humor. Jag vet fan inte. Vad tycker du?

Visst hade det vart en mer lämplig kampanj om den var från Vägverket, något trafikkontor eller liknande. Där hade likbilen gjort susen.
Ok, då säger vi så. Tut tut och god natt.

//Nina

Skidbalett.

Skidbalett, ja ni hör ju själva hur genialiskt det låter. Mycket roligare än alla dessa längdskidåkarna med snoriga näsor (inte du Hellner, men nästan alla andra). Mer skidbalett åt folket!
Tack och hej!

Kram
//Nina

Rökning innebär slaveri under tobaken.

Ja, och hur svårt är det att lista ut att en sådan här kampanj tar hus i helvete?

Det här är en antirökkampanj som kom upp på diverse reklamskyltar i Frankrike här om sistens. Annonserna består av unga människor med en cigarett i munnen, ungdomarna är dessutom knäböjda med ansiktet i höjd med gylfen på en kostymprydd man. Annonsens slogan lyder: "Rökning innebär slaveri under tobaken"... ja, ni fattar, ni ser ju bilden.

Enligt Aftonbladet skriver organisationen Droits des Non-Fumeurs, ”Meningen är att ungdomar som ser cigaretter som ett uttryck för frigörelse ska förstå att rökning i stället leder till beroende och undergivenhet”. Organisationen säger också att ungdomen har "blivit blasé" för traditionella kampanjer och därför använder dom sig nu av chockmetoden.
Nej, nej, nej och nej. Inte chocka för chockandets skull. Det är inte ens chockande, bara osmakligt. Eller?

Helena.

Världens bästa bronsplats.

Sugen på ett glas skumpa, ett glas vin eller kanske finns lusten till att blåsa upp ballonger? Gört! För nu har du all anledning till att fira. Rejält dessutom. Åtminstone har Dedicate det för i går kväll blev vi utsedd till landets tredje bästa byrå. Så j*vla gött på ren svenska. Heja oss!

Kram
//Nina

EBM-day!

Dagens datum är för alla oss, EBM-nördar, oerhört vackert. Se själva 24-2. Eller 24, som i husgudarna Front 242. Ska vi ta och avsluta ett kort inlägg med ett hipp hipp hurrey då för den Internatiolla EBM-dagen.
Hipp
Hipp
KRAM!
//Nina

Snart glömmer vi snön.

Snö och SJ. Det är är ungefär vad 98% av alla diskussioner handlar om i dagsläget. Ibland är det lätt att tro att snö är något nytt för oss. Något vi aldrig sett på maken till innan. Men vet ni vad? Om cirka 18 veckor är det semester. Sommarsemester.

Kram
//Nina

Vem dödade kultingen?

I veckan som gått har Djurrättsalliansen hållit manifestation på Nordstadstorget. De ville påminna om att grisar lider året om och inte bara vid jul. Om de gjorde det med stil och finess? Det skulle jag inte vilja påstå. För där står djurrättsaktivisterna med döda griskultingar i famnen och tror på fullaste allvar att någon ska få en tankeställare. Det fick nog många också, fast av helt annan sort än vad aktivisterna hade hoppats på. För vart tusan fick dem grisen i från? Och är det inte under all heder, människa som gris, att få vistas i Nordstan efter sin död? Vi ska nog vara glada för att Djurrättsalliansen inte ägnar sig åt att rädda människor.

Jag är själv vegetarian, mycket pga. att djuren blir illa behandlade. Och det är klart att jag kan tycka att fler borde sluta moffa i sig en massa kött i tid och otid. Men inte fan, ursäkta kraftuttrycket, tror jag att det finns en enda människa som slutar äta kött eller bära skinnkläder och päls för att de får se en död kulting. Eller se bilder på djur som far illa på annat sätt. Vi vet att alltför många djur har ett helvete. Ingen har missat det. Det kanske börjar bli dags, alla aktivister, att förstå det. Använd tankeförmågan till att komma med något nytt. För som det är nu framstår ni enbart som obstinata tonåringar. Och det är inget ni tjänar på. Tvärtom. Jag skulle tro att no ska tänka på köttmarknaden precis som med cigaretter. Alla vet att rökning orsakar cancer, rynkor och äcklig lukt. Slutar någon att röka för det? Men hej, jag kom på en idé till A non smoking generation. Visa upp en död rökare. Skit bra.

Vad tycker ni själva? Var en död kulting rätt väg att gå?

PS. Jag har mailat djurrättsalliansen för att få svar på frågan hur dem fick tag på grisen. Återkommer med svaret.

Kram
//Nina

Miccopirr.

Girlsen börjar känna sig småkära i en man som heter Micco. Han verkar go och fin. Ge honom ett besök och se om du också får pirr.

Kram kram
//Nina

OS-drömmen som försvann på två skär.

Hon har säkert åkt skidor sen barnsben, vunnit ett antal både stora och små tävlingar och nu är hon i drömmarnas land. OS. Hon rabblar säkert något mentalt mantra, tar sats och där drar hon iväg. Och där försvann hennes gulddrömmar. Bortgjord, utskrattat världen runt och förmodligen arg som rabiessmittad hund. Jag gissar att hon aldrig kommer åka till Vancouver på semester. Arma kvinna.

Kram
//Nina

Rundar av med en smalfilm.

Äsch vi rundar av denna tisdag med något smalt, det passar bra efter alla semlor. En kort smalfilm direkt från Amsterdam. Oyeah.

Natti natti
//Nina

Både klantigt och underhållande.

Klantiga bovar och banditer är alldeles hysteriskt roligt. Och eftersom jag har långt ifrån roligt idag låter jag mig roas. Gör det du med.

PS. Det är ”bara” spisen som pajat och förstört denna semledag. Inget värre än så.

Kram på er!
//Nina

Inget annant än stört.

Hur konstigt det än verkar så finns det uppenbarligen några (alldeles för många) som hejar på Sverigedemokraterna. Partiet som just nu håller på att välja reklambyrå. Femton byråer har blivit tillfrågade, 13 har tackat nej. Det innebär att det finns två kandidater kvar. Två stackars byråer som ser A) en hög med smutsiga slantar. B) en chans att få lyfta sitt parti. C) en anledning till att hoppa från ett riktigt högt berg.
Ser dem pengarna är dem inget annat än äckliga. Kort och gott.
Ser dem chansen att få lyfta fram sitt parti så förstår jag inte varför dem måste göra det anonymt. Skäms de? I så fall är väl det ett tecken på att man kanske borde rösta på något annat. Eller?
Ser dem en anledning till att hoppa från ett riktigt högt berg, varsågoda.

Men vad jag inte förstår är hur läggar man upp det för sina anställda? Att man fått en hemlig kund som man aldrig får visa sig offentligt med, aldrig berätta om att man har och låtsas som om det regnar när filmen visas på TV. Hur gör man det och hur bra kommer det bli? Nej jag måste säga att det här verkar stört. Men så är det ju för ett stört parti också.


Andra som skriver om samma ämne: Kontaktmannen, Merkatptan och Nakna Sanningen.
Kram
//Nina

Vilken linje är bredast?

Det må vara så att jag inte alltid är den vassaste kniven i lådan. Det kan till och med vara så att jag vid unga år trodde att tigrar var den kvinnliga varianten av ett lejon och att tåbira heter tåpira. Men när det kommer till att förstå mig på en knorrar på reklamannonser brukar det ändå gå vägen. Därför blev jag lite full i skratt när den här annonsen totalt snurrade bort mig. Bra jobbat.

Om du inte kan läsa den blurriga "rätt-svar-texten" längst ner så står det, "NV är den bredaste linjen, som ger behörighet till flest högskoleutbildningar." (det allra sista ordet kan inte jag heller läsa, men det verkar vara någon typ av webbadress).

Okej, så här i efterhand kanske jag borde ha tagit det. Men utan fusk var det faktiskt ganska kruxit.

Helena.

En sista liten sak bara, rösta på The Girls of Florida i YABA! Så där ja.

Hej då.

God morgon.

Måndag. Kommer att behöva tusen koppar kaffe för att inte verka helt bortkommen. Vad som än händer idag, ha överseende. Ok?

Gäsp och kram
//Nina

Jag säger som ugglan; Rösta!

Få har väl missat den stora gula bannern som sitter på högerkanten? Det kan tyckas tokigt att det inte kommit ett inlägg om det hela, så det kommer här. YABA står för Yet Another Blog Award och är helt enkelt ytterligare en bloggtävling. Här tävlar bloggar som rör marknadsföring, media och Internet. Vem som vinner bestämmer du då det är den blogg som fått flest röster som vinner. Och röstar gör man genom att kryssa för The Girls Of Florida, skriver i sin mailadress och sen bekräftar en länk i mailet du får. När det är gjort övertalar du alla andra du känner att göra detsamma. Vi behöver många röster för att slå förra årets fjärdeplats så jag säger som Carolina Af Ugglas. Snälla, snälla snälla…

Kramas kramas
//Nina

Kärlek och fotboll.

Känslosam kärlekshälsning i fotbollens tecken. Vackert så det förslår. Precis som min Calle. Puss på dig.

Kram kram
//Nina

Avslöjar ett och annat.

Det har varit lite hemlighetsmakeri den här veckan men nu ska jag sjunga ut. Tillsammans med Marc har jag vunnit en pitch. Och kunden är ingen mindre än färgelefanten Caparol. En bättre start på det nya jobbet är svårt att tänka sig. Caparol känns som världens roligaste kund och det här kommer bli toppen.
Det var hemlis nummer ett, nu kommer nummer två. Vi, Dedicate, är nominerade till Årets Byrå. I klassen Medelstora Reklambyråer slåss vi mot jättar som bland annat Ogilvy Stockholm, Granath Euro RSCG och GOSS. Spännande är bara förnamnet. 2010 är verkligen Dedicates år. Hurra. Vi rockar fett! (sägs gärna med ödmjuk röst)

Hipp hipp hurra!
//Nina

Nina surtant tycker till om avhuggna fingrar.

Jag är känslig som nakna stadsfötter tippandes på en grusväg. Inte mot allt. Men mot barn som far illa, tortyr och ondska är jag som sagt känslig. Och mot reklam som bara vill väcka uppmärksamhet med alla medel som finns. Mot det är jag kanske extra superfinkänslig. Därför tycker jag att 48h´s dr till reklambyråer i syfte att håva in pengar faller. Rätt ner i helvetesgapet. Avhuggna fingrar tillsammans med hotbrev kan, i min värld, aldrig bli annat än osmakligt. Men reklamskoleleverna tycker annorlunda.
Tyvärr, jag skulle så gärna vilja tycka om det, kunna säga till dem att jobbet var finurligt och inte vara gnälliga och känsliga surtanten. Men det går inte. Jag är helt enkelt för känslig.
Vad tycker du? Har 48h trampat i klaveret eller har de åstadkommit något riktigt bra?

Text i hotbrevet.
” Vi har kidnappat er framtida reklamare... Vidare instruktioner kommer inom 48h”.

PS. Eftersom vi alla vet att idén har gjorts många gånger förut låter vi bli att ens diskutera det.

E-ländiga ko!

Nä alltså denna häringa E-kon var inge vidare. Det är Waters Widgren TBWA och Perfect Fools som har gått på Flashkurs från -93 och har lyckats klämma ut en juver med tillhörande spenar. Sen är det upp till dig att dra ur mjölken.
Kanske hade det gått att göra det till något halvkul men ajajaj vad långsamt det går. Och inte är det särskilt underhållande heller. Din uppgift är att samla ihop 6 dl mjölk på tre minuter. Lyckas du med det, eller snarare, orkar du stå ut i tre långa minuter och dessutom skriva ett recept som innehåller keso är du med i en utlottning om en kväll med årets kock. Alltid lockar det någon. Men inte mig. Gäsp och god natt.

Nattkramar
//Nina

Feg och korkad.

The big people over there är inte bara en bunt fegisar, de innehåller även en hel del luft där det borde finnas betydligt mer. Inget nytt under himlen alltså.
God natt.

PS. I morgon ska jag sluta klaga på USA. Åtminstone för ett tag.

Kram
//Nina

Monday Sweet Monday.

Måndagar kan kännas trögstartade, sega och lite kokkobello. Men Sweet får vilken dag som helst att gunga behagligt. Poppa Joe!

Kram
//Nina

Världens räddaste folk.

I USA är det lite huller om buller. Lite High Chaparall. Nästan vartannat hushåll har en ett eller flera vapen och i Florida är det helt lagligt att skjuta någon så fort man känner sig hotad. Sen om det är ett rullstolsbunden blindstyre som rullar över dina tår eller en tvättäkta rånare spelar ingen som helst roll. Allt går att skjuta på. Verkligen sunda värderingar fegisarna sitter inne på. Så att en reklamfilm där två män hånglar blir bannlyst och portat på Superbowl är inte särskilt förvånande. Killarna i filmen ska nog vara glada över att ingen vild floridacowboy har laddat bössan. Dårar, det är allt jag har att säga.
Lite terapi åt landet Fettma kanske?

Kram
//Nina

Världens långsammaste snöskottare.

För fösta gången på länge skiner solen över Götelaborg, men vad hjälper det när hela södra delen av landet är insmort i ett avgasbrunt snötäcke? Trots min "äkta-norrlänning-image" kom jag på mig själv här om dagen att tjura över skridskobanan på backen och de horisontella snöflingorna som smetade ut min mascara.

Om det finns en ljusglimt i den här slaskvintern så är det nog huvudrollen i den här filmen. Han är utan konkurrens världens långsammaste snöskottare. Aldrig har jag skådat en sådan noggrannhet som den här snubben besitter, det är något att beundra minsann.
Tack Feber för en riktigt bra sida. Men en sak bara, jag saknar "Relamfeber", så det så.

Nina, klä på dig ordentligt. Jag vet att du är frusen av dig.

Hej då.
Helena.

Lite av en kärleksförklaring.

Det verkar vara få förunnat att ha en arbetsplats där man trivs, där man blir sedd och hörd. Där det råder respekt, omtanke och en allmänt skön känsla. En arbetsplats där alla är värda lika mycket, betyder lika mycket och där chefen är en i gänget. På riktigt. Därför är det med extra rak rygg jag varje morgon kan gå till min arbetsplats, till mina kollegor och till mitt skrivbord. Till mitt Dedicate. Det låter nått så in i helvete smörigt och nästan äckligt att skriva det, men det är så det är.

Det är inte byrån med flest Guldägg, som syns mest i Resumé och som har de allra största och flashigaste kunderna. Men vi är en samling individer som både kan skratta och arbetar bra ihop. Vi har det kunderna som vi trivs ihop med och som vi kan utvecklas tillsammans med.

Som nyanställd är det värt alla chokladkakor i hela världen att jag faktiskt får vara ny. Jag får ställa tusen frågor, jag får tid att lära mig och jag får vara fröken gröngöling som inte behöver briljera från dag ett. Måste bara få säga att det är så grymt skönt. Det är också tack vare det jag kan slappna av och snart börja utföra mina storverk.

Dessutom har vi en VD som inte går av för hackor. Hon har skinn på näsan utan att vara kaxig. Hon är rak och ärlig utan att vara burdus eller trampa någon på tårna. Helt orädd går denna jänta fram och gör ett fantastiskt jobb. En inspirerande person, denna Helena Wallskog, som kan komma att gå precis hur långt som helst. Ni minns kanske hur det gick till när hon tog över VD-stolen? Att hon på ett typiskt Wallissätt helt enkelt mailade den förra VD´n och föreslog ett tronskifte. (Mer om det kan ni läsa här och här). Och med tanke på gårdagens rubrik kanske hon inspirerat fler än vad hon tror.

Hur som helst, tack alla Dedicatare för att ni är ett starkt och gött team. Fler arbetsplatser borde vara som vår.


Kram kram
//Nina

Fredagsskål.

Ännu en orsak till varför jag vill ha hund. Och en fredagsöl.
Skål och god helg!

Kram
//Nina

Priser högt och lågt.

Självklart sänder girlsen tonvis med kramar till alla vinnare i Stora Bloggpriset. Men den största, varmaste och mest kärleksfulla kramen går till Heja Abbe. Underbara Abbe, hans mamma och pappa och Storebror. Skönt att ni vann.
Men då jag snart ska sätta mig på ett tåg ska jag fatta mig kort. Girls Of Florida är nominerade i Yaba. Rösta, rösta igen och tvinga andra att rösta. Det gör oss gott. Tjing tjing. Nu tuffar jag vidare.

Kram
//Nina

Mummatanten.

Ibland när morgongruset inte vill försvinna från ögonen och när hjärnan befinner sig i en annan tidszon, ja då längtar jag till min ålderdom. Hoppas den blir glassig. Men tills dess lever jag rövare.
Kram!

//Nina

Kärleken har många ansikten. Skammen har ett.

Tummen ner från Daniel Sandström.

Tummen upp från samma Daniel.

Det ska hållas HBT-gille nere i Skåne och för att uppmärksamma detta har RFSL tagit hjälp av Made In Malmö. Resultatet blev ”Kärleken har många ansikten” som kan ses som Youtubefilmer och några annonser. Några har jag hört som reagerar på att bilderna är lite lama, lite halvtrista. Men Daniel Sandström på Sydsvenskan han reagerar på helt andra prylar han. Han tycker helt enkelt att tre stycken barbröstade kvinnor som gosar till det inte är något som hans tidning ska visa. Han säger ”Den aktuella bilden höll helt enkelt inte en acceptabel nivå. Jag tycker snarast att den reproducerar en klichémässig bild av lesbisk kärlek.” Däremot verkar han inte tycka att tre män som delar säng visar en klichémässig bild av bögkärlek. Redan här kan jag tycka att den där Daniel svajar till i moralen. Vad är skillnaden? Tre myskvinnor mot tre mysmän. Den ena är ok men inte den andra. Jaha ja Daniel, du verkar verkligen ha full koll på läget.
Men inte nog med att Daniel skiljer på könen, han tar strid mot klyschor också. Eller försöker ta striden iaf. Inte för att jag brukar läsa Sydsvenskan så rätta mig om jag har fel nu. Har det aldrig visats en annons för till exempel Fritidsresor där ett alldeles underbart hetropar går på stranden. Hand i hand och bredvid springer den snällaste syskonpar du kan hitta. En sådan klichéartad annons har förstås aldrig visats där. Eller annons för diskmedel för den delen. En tokskön kvinna med perfekta händer som lyckligt står och diskar? Nä en sådan har Sydsvenskan heller aldrig visat. Såklart har det heller aldrig visats en maskulin hårding till man som gör reklam för ett gym eller muskelpiller. Nej nej. Sånt visar inte Daniel Sandström i sin tidning. Tidningen helt utan klyschor. Tidningen som visar oss andra och vanliga människor vad som är rätt och fel. Tidningen som står i framkant för att bekämpa allehanda orättvisor. Du är verkligen en kämpe Daniel. Du är inte alls som en hel egen klyscha för feghet och osäkerhet. Inte alls.
Men innan jag glömmer bort det, Daniel, ska jag berätta en sak. Kärleken har många ansikten. Och det finns lesbiska kvinnor som ser alldeles fantastiska ut, vackra och smarta. Det finns lesbiska kärleksansikten som inte har hockeyfrilla. Det finns sådana kärleksansikten. Men så finns det ett skammens ansikte. Det ser ut som Daniel Sandström.

Kram
//Nina

Lysande bröst.

Jag har aldrig i mitt liv skådat Förkväll på fyran. Det har liksom aldrig lockat. Men i kväll ska Lulus bröst bli lampskärmar, det kan hända att jag skyndar mig hem från jobbet för att se just det. Kanske.

kram kram
//Nina

Tisdag är jeansdag.

Snyggaste jeanssajten denna tisdag. Wrangler Blue Bell. Så in i hell va bra!

Oyeah och Kram
//Nina

Nytt försök på vecka 5.

Va tusan. En måndag förmiddag kan behöva lite mer drag under skosulorna än Beatles. Tur att man alltid kan lita på Front 242. Välkommen vecka 5.

Kraum!
//Nina

Hello.

Hej nya dag. Hej nya vecka. Nu kör vi så det ryker.

Kram
//Nina