Ett hyfsat inlägg i debatten om vårt dagliga våld.

Tragedin som israelerna ordnat just nu är långt ifrån det första beviset på bristen av respekt och medmänsklighet. Tyvärr inte heller den sista. Och hur många gånger har vi tänkt ”Nu nu jävlar får det vara nog” utan att egentligen göra så mycket mer åt saken? Alldeles för många gånger. Men nu har jag fått nog. På riktigt. För fan och hans moster vad svårt det ska vara att plocka fram snällheten.

Vi ger bannor till våra barn när dom kastar sand på varandra i sandlådan. Hjälper inte det är vi inte sena med hota med indraget lördagsgodis. Vad gör vi vuxna sen då? Beväpnar oss, förser ungdomar med knark och hånler åt mindre sångbegåvade människor på Idol. Jajjemän.
Vi kallar oss för fotbollsfantaster. Och sen skriker vi glåpord åt motståndarlaget.
Vi kallar oss snälla kollegor. Och vuxenmobbar Gerda för att hon luktar illa.
Vi kallar oss miljömedvetna. Och tar SUVen till pizzerian.
Vi kallar oss hälsomedvetna. Och äter kött från plågade djur.
Vi kallar oss goda grannar. Och stänger av öronen varje fredagskväll när grannfrun blir slagen.
Vi kallar oss samhällsmedborgare. Och tittar snett på arbetslösa bidragstagare.
Vi kallar oss världsmedborgare. Och önskar livet ur alla som inte ser ut och är som oss.

I ärlighetens namn. Vad är det som är så svårt? Ska det vara så svårt att visa vanlig, hederlig hyfs. För lika lite som du spottar på bussäten bör du vara taskig, slåss eller gå ut i krig. Hyfs, damer och herrar. Det är inte ett dugg svårt och inte gör det ont heller.

Allra härligaste skulle det såklart vara om alla kunde älska alla och hela världen vore som en rosaskimrande kram. Men det vore att be om det omöjliga. Men lite allmänt hyfs, det skulle vi väl ändå klara av?

Visst är det lätt, speciellt idag, att skylla alla jordens dumheter på Israel. Men kom igen. Ansvaret ligger inte bara hos presidenter och politiker. Det ligger hos oss alla. Hela tiden.

Jag har fått nog. På riktigt. Därför drar jag på mig demonstrationsmockasinerna här och nu och hoppas att ni gör detsamma. Detta kommer få vara mitt bidrag till ”ett hyfsat inlägg i debatten om vårt dagliga våld”.
Härmed uppmanar jag fem stycken att skriva sina bidrag om samma tema och sedan skicka vidare stafettpinnen till lika många. Förhoppningsvis blir detta en hyfsat webbdemonstration för världens hyfs.

Uppmaningen skickas till:
Hampus. För att du är kärleken personifierad.
Expressen & GP för er stora läsarkrets och förmåga att väcka debatt.
Pagrotsky. För all din välvilja och ditt politiska engagemang.
The Brand Man. För att du är en spännande och bra person.
Abbes pappa. I din kropp bor så mycket kärlek, så mycket omtanke och en hel del kreativa lösningar. Så snälla, gör något bra av detta.

Vem som helst som känner sig manad, häng med. För nu har vi fått nog.

Varmaste kramarna
//Nina