Några av er kanske har några vaga minnen om ett inlägg som rörde en viss skola i Göteborg. En fullt fungerande skola där både elever och lärare trivs. En skola som är sinnessjukt bra. Men också en skola som tjänstemännen (läs sektorchefen Anders Andersson) ville smula sönder.
Vilda protester, många möten och mediebevakning blev resultatet. Men Anders Andersson gav sig inte utan gav sitt förslag vidare till nämnden i SDN. Det såg mörkt ut. Mycket mörkt till och med. Och efter klantfjanten Anders Jonells blogginlägg blev jag mörkrädd. Hur tänker dom? Hur resonerar dom? Vad håller dom på med egentligen?
Men i går visade det sig att vår kamp inte var förgäves. Dom, fritidspolitikerna, hade lyssnat på oss och tagit sitt förnuft till fånga. Och i går kväll klubbades det att skolan får inte bara vara kvar den blir till och med utökad med en årskurs.
Hurra för demokrati när den fungerar!
Tack alla som stått ut med mina frågor och tjat. Tack Paggan och tack Federley. Och stort jävla tack till alla som kämpat. Vi har visat våra barn att det inte alltid är så långt till makten och att politik inte är hopplöst.
Fy fan vad vi är bra.
Tack.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar