Mardrömmar, krokodiler och bristen på respekt

Detta inlägg hänvisar till artikeln Pr-mardrömmen för Lacoste som finns att läsa på Resume.se

Nyheten om det som hände i Norge kändes som en stor klump. En stor och kladdig ångestklump som smetar av sig med sin sorg. Tankarna fyllde hela kroppen med olust och bedrövelse. Men på Resuméredaktionen gick det desto ytligare till. För där oroade man sig över den lilla krokodilen som syntes på mördarens bröst. Den välkända logotypen för Lacoste. Jodå. Hur kommer detta drabba varumärket? Kommer Lacoste nu bli förknippat med blod, hat och slakt? Herregud, kan det till och med vara så att varumärket påverkar folk negativt i framtiden? Ja oron för Lacoste visste inga gränser utan man kände sig tvungen att kontakta en varumärkesexpert. Och med hjälp av expertens svar skrevs sedan en artikel om den så kallade pr-mardrömmen, bara några dagar efter att andra är mitt inne i en helt annan mardröm.

Jag förstår att alla inblandade i artikeln försöker vrida till och anpassa nyheter så det ska bli intressant för reklam- och mediafolk. Men det här. Det här är bara osmakligt. Och dumt, oerhört dumt. För om man är så pass okänslig att man lägger märke till vilket märke som skymtade på tröjan istället för att ta del av den riktiga nyheten, ja då bör man nog bli orolig.

Men visst, märket sitter där. Givetvis inte planerat och önskvärt från Lacoste, det förstår alla. Det finns väl ingen, förutom Resumé, som sitter och funderar på om det här banar vägen för en ännu större framgång eller inte. Jag är också övertygad om att väldigt få människor förknippar Lacoste med den norska terroristen om ett tag. Jag bryr mig faktiskt inte ett skvatt om han bar Lacoste, L.O.G.G eller hemmasydda kläder. Däremot bryr jag mig om alla drabbade, om vart världen är på väg och om hur man ska få slut på alla mardrömmar.