
Visst stannande jag upp. Självklart väckte bild/rubrik nyfikenhet. Men sen då?
Om Pia, Emma och Erik har 150 000 kompisar, gissar jag att dom har fler vänner än vad en givmild b-kändis har. Kanske flest vänner av alla. Och om nu alla 150 000 kompisar skulle ha dött i någon form av resa, borde dom inte se ledsna ut då? Varför ska dom försöka se tykna och arga ut? Förutom hon i mitten som enbart ser ut som en sur fjäskhöna.
Om nu kreatörsgänget blev helt tokfast i just den här idén, varför gjorde dom inget vettigt utav den?
Alltså att börja brödtext med "Som du förstår är detta en uppdiktad historia" är bäddat för att tappa läsare. Och sen försöka rädda allt med "Men för kycklingar i svenska djurtransporter är det verklighet" gör mig helt matt. Allt blir platt, trist och tråkigare än blaskaffe.
Trots allt finns det något jag gillar med den. Kan vara för att jag är en blödig tjej som inte äter kött. Det kanske faktiskt inte är mer än så.
Djurens rätt får inte alla rätt av girlsen. Men ett rätt blev det. Jag ville veta mer efter rubriken. Jag ville veta vad den handlade om. För av någon anledning tänkte jag på preventivmedel. En fläkt av ungdomsmottagningen svepte runt i rummet. Men efter att ha sett hela annonsen säger jag god natt till Pia, Emma och Erik. Sov så gott.
//Nina