Kaffefinger

I flera dagar har jag ojjat mig över vänstra ringfingret. Det har ömmat och inte alls vart bra till mods. Det stora mysteriet har varit varför. Varför denna ömmhet? Har jag slagit mig? Har jag blivit slagen? Eller är det kanske ren inbillning.
I morse lyfte jag upp kaffekoppen för att ta min första klunk av guds dryck. Då kände jag vad problemet vad. För mycket tryck på ett visst ställe på fingret och en mycket tung kaffekopp har orsakat Kaffefinger.
Släng dig i väggen om du har musarm eller tennisarmbåge, Kaffefinger är det nya.

Oväntat

Som sagt hade Nina & Helena ett smarrigt möte här på byrån i går. Vi sa vad vi tyckte, vad vi känner och vad vi ville. Det hela gick hyfsat bra. Trodde vi.
I morse möttes vi av ett helt nytt och väldigt oväntat verktyg på bossens skrivbord. I dag har både Nina & Helena hållt sig i skinnet.
//Nina

Korten på bordet utan ess i skjortärmen

Jahaja du Nina. Vad säger en sån som jag? Laddade gjorde jag.
Jag dansade. Jag drack öl. Jag drack vin. Jag försökte vara sansad. Lyssnade på sweet musik. Jag skrattade. Jag gick tills det värkte i fötterna. Köpte snacks för 2000kr. Jag retade Däjvid. Jag retade Anders. Jag jävlades med Erik om en påhittad dubbeldejt. Jag hade blommor i mitt hår. (Erkänn att man sjunger den raden). Sen blev det Fredag. Då var jag frustrerad. Igen. Efter en lång j-vla städhelg blev det Måndag. Idag var en bra dag trots att Däjvid retades. Han sa att vi nu faktiskt är i "verkligheten" (Hm, känns som att man har hört det förut...?) Idag fick vi äntligen till ett möte med B. Vi fläkte ut våra arma, sköra hjärtan på bordet och var beredd på ett ordentligt hugg, men B var vettig. Som det ser ut nu finns det faktiskt hopp. Till och med för oss. Håll tummarna!
//Helena

Nya tag

Ny vecka, nya tag. Denna vecka ska Nina & Helena verkligen se till att ändra på saker och ting. Vi ska slå näven i bordet, spotta i koppen och peka med hela handen.
Jag har hämtat kraft av den store mannen som börjar på B och slutar på lixa. Hur har du laddat kära Helena?
//Nina

Festligt

I dag var inte den mest kreativa dagen i våra liv. Bakismysiga och slöa kom vi till praktikplatsen och väl där gjorde vi det vi brukar. Ingenting.

Festen i går var till en början stel och kostymig. Men framåt småtimmarna blev den riktigt bra. Mycket gratis vin och öl gjorde framförallt mig sprallig i benen. Kanske lite väl mycket sprall. För första gången i mitt liv har jag faktiskt dansat till bägge fötterna blödde. På riktigt.
Men jag var inte värst. En kille ramlade och slog ut flertalet av sina tänder. Hur han mår i dag vill vi inte ens tänka på.

Fantasivärldens drottning.

Ibland när Nina är uttråkad så hittar hon på saker. Fantasin får helt enkelt för mycket spelrum för hennes eget bästa. Det gör hennes dagar "mer spännande och fartfyllda" säger hon. Vi gillar ju Nina, då får vi nog gilla läget. Men, jag har lärt mig att tyda henne bättre och bättre. Ibland får hon en liten ryckning precis under högra ögat. Se upp! Då är Nina i sin fantasivärld. Ta det hon säger med en nypa salt.

Vad är det jag säger egentligen? Jag gör ju visst logotyper. Lite.
//Helena

Praktikantgöromål.

När man är praktikant på en reklambyrå får man göra det mesta mellan himmel och jord. Som att lalla runt och doftrunka bland annat.
//Nina

Personalfest.

I kväll har vår praktikplats fest. Eller som dom själva säger, en marknadsaktivitet. Med tanke på hur det brukar går när The Girls Of Florida slår klackarna i taket bör vi passa oss. http://www.collegehumor.com/video:42975
//Nina

Present.

Helena kanske har ett samvete trots allt. Häromdagen fick jag en väldans fin present. En jättepin med gamla Tompa på bild. Den duger både gott och väl som belöning och ursäkt för alla hennes långa stunder på toaletten.
Tack gulleHelena. Du gör mig glad.
//Nina

Sanningen.

Dags för sanningen. Det är nu vår tredje vecka på praktiken och Helena har inte gjort ett dugg. Varje gång en projektledare kryper fram till våra skrivbord och ber om hjälp ber Helena om ursäkt och försvinner snyggt. Själv med ångesten sitter jag. Jag får dagarna i ända sitta och göra moodboards, dra streck, göra tusen loggor och göra tråkiga InDesign-mallar. När allt är klart och ska visas upp, gissa vem som kommer fram då. Helt rätt. Helena har en kaninhörsel och hör allt där inne på toaletten och vet därför när det dags att komma fram. Eftersom jag alltid gör mitt yttersta och lyckas göra finfina loggor (trots att jag är copywriter) får Helena oförskämt mycket beröm (hon är ju trots allt AD). Om detta tär på vår vänskap? Inte ett dugg. jJag är inte långt efter Heliga Birgitta och förlåter allt Helena tar sig för. Dessutom är det mer lyhört från toaletten än vad Helena känner till.
//Nina

NO!!!!

I dag små vänner gör Nina inte reklam. Inte Helena heller.
//Nina

16 dagar.

Ja i dag är det måndag och det är 16 dagar kvar på mitt officepaket. Efter dom 16 dagarna kan jag inte ta emot några jobbmail och heller inte skriva några texter. Om jag inte ska skriva dom direkt i InDesign då. Det du K.L!
//Nina

YES!!!!!

I dag små vänner gör faktiskt Nina reklam. Äntligen!
//Nina

Vi har det iaf inte värst

Vi har vart gnälliga, lipiga och förbannade. Men efter en träff med klassen i går har vi insett att vi har det iaf inte värst.
Vi kan skrika "DÄÄÄÄÄÄJVID hur går det med den kreativa proessen?" med engelsk brytning. Vi kan sjunga "Zingo, Lingo, Dingo" till Erik. Vi kan kalla vår fadder för Old and Dirty. Vi kan kalla Staffan för surpropp. Vi kan tacka nej till övertid och säg ifrån om det går för långt. Ja vi kan göra en hel massa roliga saker på vårt ställe. Däremot kan vi inte spotta ur oss en miljard kreativa lösningar. Det kan hända att vi fortfarande kommer att vara gnälliga, lipiga och förbannade. Men vi kommer iaf då att veta att det kunde varit värre.

Dessutom får man aldrig roligare än vad man gör sig.
//Nina

Den kroeatiwa pråocessen.

Hej. Här är jag igen. Som ni märker så är jag inte riktigt lika kvick i fingrarna som Nina är. Jag har tre teorier till detta.
1. Nina är copy.
2. Helena har häcken full med massor av olika deadlines som hon inte har nån koll på.
3. Här skulle jag skriva nåt roligt men kom inte på nåt. Klockan är 07.00 (ursäktad?)

Jag kom just på en bautastor grej på vår byrå som vi helt har glömt att nämna. Martin Whitehead jobbar ju där. Eller, David, men han är också engelsman och pratar om "den kreativa processen (med engelsk brytning). Helt fantastiskt. Bör tillägga att David (viktigt att uttala det däjvid) är snyggare och snällare än Martin. Vilken tur.

Ikväll vankas det öl men klassen. Hoppas alla kommer.

Ses!

BTW, lägg märke till att Nina har ändrat punkten till ett frågetecken i rubriken.
//Helena

Dagens foto.

Dagen höjdpunkt var givetvis lunchen. Sola med Malin och vänta, titta bakom henna vilka som kom på oväntat besök.
//Nina

På plats.

Jag är åter på sin orörliga plaststol och med sig har jag äntligen muggen. Det är verkligen världens finstae mugg men en del rynkar på näsan och tycker den är äcklig. Det spelar ingen roll. Världens finaste mugg plus jag själv är plats. Thats it!

//Nina

Meningslöst.

Efter en natt fylld med febriga KY-drömmar ligger jag nerbäddad och tjuvtittar på Hem till gården. Helena, den lilla norrlänningen, sitter och praoar för fulla muggar. Detta blev ett helt meningslöst inlägg. Så kan det gå när inte haspen är på. Fan jag tror febern är tillbaka.... jag är ynklig som en man....

//Nina

Lördagssur. Förlåt.

Jag tycker att titeln på den här bloggen är lite missvisande. Just nu gör Nina och Helena inte reklam. Alls. Ibland är det lite jobbigt att vara ute i den stora vida reklamvärlden faktiskt. Vilken jäkla tur att vi har varandra i alla fall. Om ni anar en viss bitterhet så är det...ja, inte så långt ifrån sanningen. Vi kämpar på. Folket på byrån är helt fantastiska. Informationsbroschyrer till tekniska produkter är inte lika fantastiskt. Det är teknikinformation. Det ironiska i det hela är att både Helenas och Ninas kille jobbar med just detta. Helena har dessutom ofta sagt något i stil med "Guuuuud, det där skulle jag aldrig vilja jobba med"...
//Helena

Fredagshändelser

Jag kan inte berätta så mycket om själva praktikplatsen. Lite hemligheter och så. Däremot kan jag berätta att utanför fönstret står var dag världens gullefarbror och spelar dragspel. Ibland dansar han och låter som en brandbil också. En annan hyfsad stor händelse är att det i dag kom en ridande polis utanför fönstret.
Ja det var dagen fredag i stora drag.
Dessutom Zibbo...satsa på den deprimerade stepparen. Jag skulle lätt betala för att se dig!

//Nina

Andra bullar.

Jag erkänner att jag låtit aningen negativ dom senaste dagarna. Det har inte vart meningen. Kanske. Men i dag är det fredag och nu ska det bli banne mig bli andra bullar.
Sudda sudda bort din sura min, munnen den ska skratta och va glad....

//Nina

Brist eller inte.

Många har sagt att det råder brist på copywriters. Om en sådan ska lägga plastsäckar på golvet, bära 250 L jord och 25 kg vete så förstår jag varför.
//Nina

Håll i hatten!

I morse när jag skulle småspringa över vägen fick en bil bromsa in för att inte begå något allvarligare brott.
Föraren var (det är nu ni kan hålla i hatten)ingen mindre än Peter Liljegren.
Hoaaaaa.
//Nina

Gratis.

I går var vi värsta lirarna. Innan teambildningen bjöds det på mat. Väldans smarrig mat dessutom. Vi åt fort som tusan och gled i väg. Fast inte till nån teambildning inte. Istället hoppade vi in på ett hak för att träffa fågelsöta Malin och altid lika vacker-in-i-själen-Elin. Mycket pepp, skratt och jävlar annamma skvaller. En lyckad kväll som avslutades med springnota. Om än en helt oplanerad.
//Nina

Ajabaja.

Då var det en ny dag. På plats på kontoret. Tänkte att jag skulle fuskblogga lite, på arbetstid. Ajabaja.

Imorgon kommer det ett bud till våran reklambyrå, 100kg matjord. Herregud. Vad ska vi göra med det undrar ni nu. Vi vet inte. Vi tror att det ska användas som blomjord. Vår söta receptionist (som ser fransk ut) kommer att ha häcken full med andra ord. Alltså inte av jord utan av saker att göra. Jaha, jaja, vi får återkomma om detta.

Ha det gött kött. (Lite smygreklam för Kött FC)

Å killen med koll är tillbaka. Han hade inte så mycket koll, men han är då frisk som en nötkärna.
//Helena

Hakar på

Ja, att killen med kollen är sjuk ligger oss lite fatet kan man säga. Speciellt när ingen annan verkar veta vad vi ska göra. Men vi bjuder in oss själva och hakar på. Alltså så här är det. Byrån gör faktablad åt Volvo. Nina och Helena gör inte faktablad. Vad gör vi då? Just nu ligger vi lite i startgroparna kan man säga. I dag (eller kväll blir det) hänger vi med på teambildning. Nina hörde något om gratis mat....
I morgon torsdag ska vi visa upp vår portfolie i projektorn för hela byrån och sen har vi bjudit in oss på ett möte. Vi TROR vi ska jobba med två kunder som verkar kalasbra. Vi vet inte riktigt hur mycket som får sägas om det och därför säger vi bara, det blir nog bra det här.
Men vi hoppas verkligen att killen med kollen håller på att tillfriskna.
Peace!
//Nina

Limousinefärd på 300 meter.

Hej.

Jahaja. Jag kanske också borde skriva nåt vettigt. Asså jag, Helena.

Idag åkte jag och Nina taxi. Vår projektledare drog med oss till Arkitektkopia. Vi trodde (eller ville tro) att reklambranschen var så jäkla glassig att vi skulle få ÅKA dom 300 meter som skiljer reklambyrån och Arkitektkopia åt. Fasen vad nöjda vi var. Ett härligt studiebesök senare vaknade vi upp i verkligheten. Vi insåg att vi hade hamnat i förorten. Eller "på det stora Arkitektkopia" som vi kallar det nu. Vi tyckte ändå att taxifärden var lite skrytsam. Numer kryddar vi sanningen och säger att vi fick limmo och att vi hade svarta solglasögon på oss.

japp. Det var det enda vettiga jag fick ur mig. Hej då så länge!

Förresten. Killen med koll är fortfarande sjuk. Inte bra. Ah, ska banne mig skriva en bra- och bajslista här snart. KY!

Sweet.
//Helena

Årrajt!

Yes, i dag var dagen med stort D. Dagen vi väntat på sååååå länge.
Gullepluttarna på vår praktikplats hade satt fina och färska tulpaner på våra bord och vi har fått var
sin (jättedyr) anteckningsbok. BildHelena hade dessutom fått fina färgpennor och en kontorsstol med snurr. Jag har fått en alldeles stilla plaststol. Alla är glada, snälla och stryker oss medhårs.
Just det ja. Vår handledare, killen med kollen, är sjuk. Vi hoppas att han är tillbaka. Snart.

Hoppas klassen har det roligt på alla sina ställen. Någon som ska KY-manglas på onsdag?
//Nina

Ingen riktig koll.

Vi ska i morgon bli praktikanter. Härligt härligt ska det bli. Så härligt att vi tänkte att det kan vara värt att blogga om. Vem som skulle vara intresserad av att läsa det? Ingen aning. En och annan liten och förvirrad KY-elev kanske. Eller möjligtvis Karin och Östen.
Vi är inte ens säkra på vad den här bloggen kommer att handla om. Förmodligen en del om reklam. Och förhoppningsvis några knasroliga upplevelser.
Vad vi däremot vet är att namnet ”The Girls Of Florida” ! (utropstecknet kom till när IFK la sitt fjärde mål om ni undrar) är en omotiverad hyllning till Fredrik och Miami.

Kan också upplysa er om jag inte lärt mig hur man uppdaterar den här sidan och dessutom har en kattsvans på tangenterna. Så om text försvinner, blir dubbel eller beter sig annorlunda på något annat sätt. Skyll på Bobby (min tjocka katt).

Tjipp tjipp och ät en glass.

PS. Världens förmodligaste coolaste japan är naturligtvis Takuma Sato. Om någon misstycker, skyll inte på Helena. Hon har inte en aning om vem som är min favoritjapan.

(Här skulle jag lite käckt lägga in en youtubefilm, men trots Elins hjälp har jag inte lyckats. Här kommer länken istället http://www.youtube.com/watch?v=GsmSlLsXKRY&feature=related
Jag SKA bättra mig. Lovar.)

//Nina på vingliga ben.