Turen har kommit till platsen dit alla vill, platsen alla är avundsjuka på, platsen det skiner om. Förstaplatsen.
Jag ser redan nu fram emot nästa års 48H, ska bli kul att se vad ni kommer med då. Men nu över då till årets etta.
Arbetsgrupp: Safar Yacoub, strateg (Inst. Reklam och PR), Kicki Lenken, AD (KY-Akademien) och Josefine Wulff, copywriter (Academedia).
Rubrik:
Vi tänker inte på de små barnen i Afrika.
De kan tänka själva.
Brödtext:
Vi vet att den som äger problemet även äger lösningen. Därför tror Hungerprojektet inte på att skänka pengar utan att istället finna eldsjälar som kan motivera de utsatta att själva se sig som en resurs och inte ett problem. Det du kan erbjuda är det mest värdefulla av allt… Din tid.
Juryns motivering:
En idé som tydligt förmedlar Hungerprojektets värderingsgrund, där mottagaren aldrig är offer utan kapabel och resursrik. En engagerande rubrik och ett gott hantverk fullbordar årets vinnare av 48h.
Så här tänker jag:
Helrätt. Det finns en skön mognad i det här. Ni visar att ni inte behöver använda svordomar, uppseendeväckande bilder eller skrika högst. Ni väcker uppmärksamhet genom list. Genom respekt för alla partner. Beundransvärt. Sen är det ju inte ert fel att hela Hungerprojektet stinker sekt.
Jag har bara en och en halv lite petig grej att diskutera. Varför stort D i ”Din tid”? Känns väldigt gammaldags.
Och den halva grejen, fast det är mer en diskussionspunkt än kritik. Bör man använda en uppmaning i slutet vid denna typ av kampanj? Blir läsarna mer benägna att surfa in på hemsidan (om så är fallet) om det uppmanas till det? Men som sagt, det har inte så mycket med er att göra utan bara en fråga.
Jag avslutar med en salut här och önskar er all lycka och framgång. Den där Josefin Wulff får jag nog passa mig för.
Vill ni läsa mer om 48H och årets pristagare gör ni det på 48h.se, Resume.se, capdesign.idg.se eller på dagensmedia.se.
Här kan du läsa vad jag tyckte om tvåan och trean.
//Nina
2 kommentarer:
Det stora D:et var egentligen ingenting vi la stor vikt på utan det kändes ganska naturligt att göra så. Men nu när jag läser din synvinkel så har du en poäng.
Vi använde ingen uppmaning, som kanske strider mot regelboken, men är det inte heller det man ska göra ibland? Vi var ganska trötta på alla "skänk en hundring i månaden" tjafset med en ton att en hundring är ingenting för dig men mycket för det lilla stackars hungriga barnet. Istället fokuserade vi på vad det är DU kan erbjuda, din tid och absolut inte pengar. Genast blir det då intressantare för mottagaren att inte behöva öppna plånboken och undra varför hans/hennes tid är värdefull för.
Fantastisk blogg ni har och tack för den konstruktiva kritiken. Kom gärna med mer :)
Basta!
Klart man inte alltid ska hålla sig till regelboken. Det var mer en fundering jag hade hur stor skillnad det ev skulle göra om det hade funnits en uppmaning till att gå in på webben. Men som sagt, bara en fundering. Tycker ni gjort ett jättebra jobb. All respekt för det.
Tack själv hörru, hoppas du återkommer ofta. (Och att du får mycket godis i ägget)
//Nina
Skicka en kommentar