Finaste Timo, vad gör du?

Jag känner mig elak. Inte bara så där lite taskig utan mobbelak. I går såg jag mitt första avsnitt av Körslaget och jag undrar fortfarande. Varför, Timo? Varför?

Det var precis så tokkäckt jag befarade. Och är det något som får mina tår att krulla sig av obehag och ”svenssontrevligt” är det just det här.
Sångglada människor i kör, ursäkta det knyter sig i magen på mig. Men det känns jobbigt. Präktigt. Som hela familjen Wahlgren.
Det vaggas fram och tillbaka, fanatiska blickar och svajjande armar.
Nä vi tar och glömmer det här Timo.

Det är tur att kärleken till dig övervinner sånt här trams. För det gör den. Många gånger om.

Jag vill förtydliga två väldigt viktiga saker. Helena håller inte med mig om det här utan tycker att Körslaget är rätt så roligt.
Och allt det elaka om körmänniskor gäller varken Timo eller körmedlemmen Paul. Ni är lika fina som vanligt.

//Nina