onsdag 31 december 2008

Musikliv

Kontakmannen, Anjo, Studiomannen, Doktor Spinn och säkert många fler därtill har gjort det. Men inte vi. Varför? Vi fick ingen sådan inbjudan. Därför listas nu de tolv mest betydelsefulla låtarna. Helt på eget bevåg.

Nationalteatern - Hanna Från Arlöv


Nationalteatern var för mig lite vad Disney är för andra ungar. Kåldolmar och kalsipper var skivan som lärde mig att kungarna från västerlandet var det ondaste man kunde möta. Att älgar bygger bon i träd efter sina kärleksdanser. Nationalteatern var bandet som lärde mig att livet inte är en dans på rosor. Att vi skulle enas, kämpa och supa. Egentligen ville jag spela Agamemmons stora ballad om flykten från sitt hemland men den fanns inte på Youtube. Hanna från Arlöv får istället stå för min barndoms ljuva dagar.

Depeche Mode - People are people


I ett mörkt tonårsrum i Eggby tillbringade jag många timmar tillsammans med just den här låten. Sittandes på golvet i ett hörn var jag svår och trilskades med hela min omgivning. Jag funderade mest hur jag skulle kunna skapa världsfred, varför det fanns så mycket hat och hur jag skulle kunna tjuvröka inomhus utan att det skulle märkas. Jag har fortfarande inget svar på någon av frågorna.

Depeche Mode - Everything Counts


Med risk för att verka tjatig, men ja mer Depeche Mode. Jag skulle nog vilja påstå att det är gruppen som ligger mig allra varmast om hjärtat och har så gjort sen jag var i ca 10 års åldern. Everything counts är ta mig tusan världens bästa låt. När Martin Gore spelar på den lilla blåsmojängen blir jag fortfarande som en blöt fläck. Han tillsammans med Sid Vicious var mina stora kärlekar. Ja, Morten Harket också men den kärleken dog i samma sekund mamma sa att han såg fin ut. Det sa hon aldrig om varken Martin eller Sid.

Joy Division - Love Will Tear Us Apart


När något är riktigt vackert gör det ont. Och med Ian Curtis gör det förskräckligt ont. Han hade en röst som berör till tårar. Det kan varken bli mer smärtsamt eller mer underbart som just Love will tear us apart.


The Cure – Lullaby


Robert Smith har hållit mig i handen många gånger. Han har hur klyschigt det än låter varit som en stor och trygg famn. MysRobban har visat att ensamheten är vacker. Och att det är mysigt med te.

Visage - Fade to grey


Det var föräldrar på semester, välfyllt barskåp och dunkar med hembränt. Det var rakning i sandlådan, nersågade träd på granntomten och det var närmare 100 synthare från landets alla mörka vrån. Det var förälskelse, galenskap och alldeles, alldeles underbart. Allt slutade med en sönderslaget hus i Skara och en ofantlig baksmälla. Men framför allt var det Fade to grey natten lång. Och en helt ny, stor bekantskapskrets. Den här natten, alldeles i början av årskurs 9, kom att förändra mycket för mig. Det är jag fortfarande ofantligt tacksam över.

Einsturzende Neubauten - ZNS


Konstnärskap som bottnar i både för mycket knark och säkert lite dårskap. Men framför allt i Blixa. Einsturzende får vara symbol för hur det är att verkligen tänka utanför boxen. Det var också dom som fick mig att börja åka till Arvikafestivalen.

Di Leva - Dansa Din Djävul


Glädje, kärlek och hopp om framtiden. DiLeva är som en sommarkväll med go sojakorv. Mumsig.
Om alla vore som han skulle löjliga händelser som finanskris inte ens ha ett namn. Militär skulle inte vara ett yrke. Och alla skulle vara oerhört vackra.

Elvis Presley - Viva Las Vegas


När jag har pengar så det både räcker och blir över drar jag till Las Vegas och viger mig. Jag vill ha glitterklänning, peruk och ledas in av Elvis. Fartfylld låt som duger det till det mesta. Jag diggar.

Take a Chance on me – Erasure


Det här både roligt och bra på samma gång. Precis som kvällarna på gamla Bacchus. Därför får detta vara en låt för alla störda, underhållande och galna men alltid lika fina, regnbågsmänniskor som förgyller mitt liv. Kvällarna på Bacchus var som ett äventyr. Ett mycket dansant sådant.

Men Without Hats - Safety Dance


Sjukt bra låt. Att videon dessutom vunnits pris för bästa användning av dvärg i en musikvideo gör inte biffen värre. På 80-talet visste man minsann hur slipsen ska dras. Vare sig man har hatt eller inte.

David Bowie – Heroes


Den här låten ska spelas på min begravning. Slut på kommentarer.

//Nina

12 kommentarer:

lord Fredruk sa...

Kul att du tog med kommunistasen i Nationalteatern i listan. Har delat kvarter med flera av dem. Kan vara en förklaring till att min bild av just den ideologin inte är så romantiserad.
Gott nytt förresten.

The Girls Of Florida sa...

As, romantiker eller kämpar. Kärt barn har många namn.
Gott nytt på dig också. Hoppas vi ses snart. Du har ju lovat mig en tröja.

Anjo sa...

Åter från Östberlin. Fan, när snön föll och vinden ven - då kände man sig som en proletär. Sen gick vi restaurang och drack öl till plenty.

Hurra.

The Girls Of Florida sa...

Anjo: Hurra hurra för öl. Hoppas du skålade åt mig.
Så fort a-kassan vill ge mig pengar tycker jag det är på sin plats att vi går ut.

Entapir sa...

Om du gillar Depeche Mode måste du ju jobba med mig under arvika!! Käk(typ) och biljett gratis mot några sketna(eller..typ) timmar jobb med världens antagligen bästa människor (de som arrangerar arvikafestivalen)

The Girls Of Florida sa...

Entapir: Jag är tjejen hela dan på att jobba. Det där fixar vi lätt som en plätt.

Cec sa...

Eftersom att jag gillade din låtlista, gjorde jag en spotify-lista av dem:
http://open.spotify.com/user/strangelove72/playlist/7kkikAsKtAYLpyqAJVVgfu

Tyvärr hittade jag inte Einstürzende-låten, och vågade inte byta ut den mot någon av deras andra.

Fast minns jag rätt? Ingen av er har Spotify? Jag har gett bort mina två gratisinbjudningar redan.

The Girls Of Florida sa...

Cec: Helt underbart. Tack ska du ha för Spotifylistan och varsegod alla ni andra. Det är läsare som du Cec som sätter guldkant.

Tack vare andra goa läsare har vi nu bägge två Spotify. Just nu känner jag att det är väldigt mycket kärlek som strömmar ;)

Entapir sa...

@TGOF: Underbart! etsar in det i elefantminnet. :)
Det lutar åt att jag kommer ta hand om insläppet i år med.

The Girls Of Florida sa...

Entapir: Maila så pratar vi om det där istället. Längtar så in i bomben efter Arvikaleran.

Blue sa...

Hittade hit via en, och sedan via en annan och tills sist via en tredje.

Kul blogg - och det gläder mig att ni är lyckliga trots att ni bloggar :-p

Ville bara lämna ett litet tassavtryck, och nu råkade det bli i ett gammalt inlägg. Men att gifta sig till tonerna av Viva Las Vegas gjorde jag för...hmm...två månader sen.

Och jag lovar, 200 dolares för ett bröllop var mer värt än the whole shabang för hundratusentals kronor här hemma. Vad är en bal på slottet mot Graceland Chapel.

Nothing I tell you - nothing!

;o)

The Girls Of Florida sa...

Blue: Kul att du hittade hit så många gånger.

Det kan vara så att vi är lyckliga FÖR att vi bloggar. ;)

Du ska veta att min avundsjuka till dig är gränslös och bottenlös. Viva Las vegas. Fint är det.