Och näringsexperter och politiker och kvinnosakskämpar och fackföreningsfolk och bagare och mejerister och spisfabrikanter och fruktodlare och morgonpratare i radio och Ria Wägner och adel och borgare och präster och bönder stod upp och prisade Anna Sofia Magdalena Niklasson.
Själv satt hon på förstubron till det gulmålade huset en vacker sommarmorgon och förundrade sig. Att det skulle väcka sådant rabalder att hon inte jämt ville stå vid spisen, hade hon aldrig kunnat drömma om.
Alla i huset sov ännu. Det var bara Funderingen och Plikten som höll henne sällskap. Funderingen satt uppflugen på trappräcket och spelade flöjt. Det var en hel räcka av små spröda klingande toner, som fick Plikten att slumra till.
Han märkte inte ens att morgonbrisen rufsade till honom i håret.
SLUT
Så det var det hela. Rätt skönt att den inte var längre, det bidde lite väl långa meningar och ungefär en miljard och. Men intressant ändå. För vad gillar vi när reklam lägger sig i samhällsdebatter? Hur mycket kan en kampanj lägga näsan i blöt innan det blir präktigt?
Jaja. Låt oss glädja denna fredagmorgon, åt Anna Saofia Magdalena. Det var väl för väl att det slutade lyckligt.
//Nina
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar